Eftervandringsdrinken: Rob Roy

Publicerad den av
Svara

Vad kan smaka bättre efter en vandring längs Prins Bertil stig i Halmstad, följt av en lång tågresa till Karlskrona och en promenad från örlogsstadens station på sena kvällskvisten till Långö? I mitt hideway på ön tar jag en varm dusch, byter om till engelsk rökrock och blandar den klassiska favoritdrinken från The Gilded Age.

Rob Roy, en vassare variant av Manhattan, lär ha skapats av en bartender på lyxhotellet Waldorf (som senare blev Waldorf Astoria) i New York hösten 1894. Detta för att uppmärksamma New York-premiären av Reginald De Kovens och Harry B Smiths operett Rob Roy den 29 oktober samma år, en föreställning som givetvis handlade om den legendariske skotske folkhjälten Rob Roy MacGregor.

Historien är ofta upprepad och kanske sann. Men den låter tillräckligt bra i mina öron för att undslippa djupare källgranskning. Något av cocktailens skimmer riskerar annars att gå förlorad, vilket menligt kan inverka på upplevelsen.

En väl balanserad Rob Roy består enligt mig av 6 cl skotsk whisky, 3 cl söt vermouth och 3 stänk Angostura bitter. Häll ingredienserna i en shaker fylld med is, men skaka inte! Rör istället runt med en lång sked. Sila drycken i ett kylt coupeglas, garnera med ett körsbär och avnjut i den sofistikerade harmoni som är oss förtjänt efter ett skönt vandringspass.

Till fots längs Kattegatt

Publicerad den av
Svara
Kamrater! Vi befinner oss nu i Hallands förnämliga residensstad och här vid Nissan skådar vi Halmstad slott anno 1619, som länets dåvarande danske renässanskung Christian IV bebodde när han var i krokarna. Halmstad slott markerar också startpunkten för Prins Bertils stig. Den tänkte jag att vi skulle vandra en bit på denna vackra oktoberlördag.
Ah, härliga Kattegatt med sina friska vindar och rullande vågor! Efter 1,5 kilometer på Prins Bertils stig har vi kommit till Västra stranden och kan njuta av kusten i fulla drag. Hela leden är 18 kilometer lång och sträcker sig från centrala Halmstad till Tylösand och vidare mot Möllegård.
Prins Bertil (1912-1997) gillar vi förstås. Han var ju hertig av Halland och bland annat matglad polare med hovtraktören Tore Wretman. På bilden ser vi honom vid sin Villa Solgården i Tylösand där han tillbringade många somrar i högönsklig välmåga.
Vi traskar vidare och når naturreservatet Aleskogen, en av landets fågelrikaste platser. Den gamla alsumpskogen med kärr och buskvegetation gör stället idealiskt för våra bevingade vänner.
Sol, värme, hav och grönskande natur. Är det verkligen oktober?
Jansa brygga, som med sina 250 meter är Halmstads längsta.
Och här har ni mig vid bryggans ände, en kvarts kilometer ut i Kattegatt. Piren används frekvent som badbrygga under somrarna. Nog blir man sugen på ett dopp!
Vandringen fortsätter till Långenäsudden.
Bland enbuskarna på Långenäsudden döljer sig ett klapperstensfält. Stenarna rullades runda av havet för flera tusen år sedan. Strandlinjen höjdes sakta efter att inlandsisen drog sig tillbaka, med resultat att stenarna hamnade på torra land.
Efter cirka 8,5 kilometerns vandring har vi nått småbåtshamnen i Grötvik.
Grötvik är slutdestinationen på dagens vandring. Beklagar om jag gör er besvikna, men här måste jag vända apostlahästarna åter mot Halmstad centrum eftersom jag har en tågtid att passa.
Jag tackar således för mig. Men innan vi skiljs åt vid Kattegatts ljuva kust, så lovar jag att resterande del av Prins Bertils stig mot Tylösand och Möllegård ska vandras inom en förhoppningsvis snar framtid. Hit vill man frestande gärna komma tillbaka. På återseende!

Gyldene bubblor: Nicolas Feuillatte Blanc de Blances 2020

Publicerad den av
Svara
399 kronor på Systembolaget.

”Too much of anything is bad, but too much Champagne is just right”, konstaterade F Scott Fitzgerald. Vem är väl jag att ifrågasätta författaren bakom Den store Gatsby? Självklart kan man aldrig få för mycket champagne. Med ett rikligt förråd i beredskap står man sig stark genom livets växlande med- och motgångar.

Senaste tillskottet i min champagnekällare är några buteljer från Nicolas Feuillatte, Blanc de Blances årgång 2020. Den är enbart gjort på chardonnay och alkoholhalten är 12 procent. Jag har faktiskt aldrig druckit något av denna tillverkare innan. Men champagnen bör nog vara okej om den dög åt Jackie Kennedy, Lauren Bacall, Aristotle Onassis och Sophia Loren – bara några av de prominenta vänner som Nicolas Feuillatte i egen hög person hade i sin kundkrets.

Nicolas Feuillatte (1926-2014) var en fransk affärsmän, som efter andra världskriget begav sig till New York och blev en förmögen importör av kaffe och kakao. I början av 70-talet tog han över vingården Domaine de Bouleuse nära Reims och lanserade sin egen champagne 1976.

Tio år senare, 1986, köptes varumärket av Centre Vinicole de la Champagne – ett odlarkooperativ som grundades 1972 av Henri Macquart (1914-2005), en legendarisk profil som hängivet arbetade för att samla vinodlarna, trygga deras ekonomi och stärka regionen Champagnes ställning.

Nicolas Feuillatte må vara det yngsta av de stora champagnehusen. Men kooperativet med sina cirka 5000 odlare har onekligen varit väldigt framgångsrikt. På den franska hemmamarknaden leder Nicolas Feuillatte överlägset sett till försäljningsvolym, och globalt ligger man på tredje plats bland konkurrenterna.

Stenhuggarleden runt

Publicerad den av
Svara
På valsöndagen besöker vi kära Tjurkö för en promenad längs Stenhuggarleden. Den tar sin början vid Restaurationshuset som förr utgjorde det gamla stenhuggarsamhällets centrum med handelsbod, bageri, bryggeri, matbespisning, samt tillhåll för läkare och präst.
Vid den tidigare utskeppningshamnen skymtar Karlskrona i fjärran. Stenhuggeriet på Tjurkö startade i industriell skala på 1860-talet och det mesta av den blekingska graniten gick på export till den tyska marknaden.
Lotta och Charlie vid Storbrottet Vrålebo.
Stenhuggarleden är bara 1,5 kilometer lång. Men sträckan bjuder, mitt ute i skärgården, på ett säreget, suggestivt kulturhistoriskt landskap, sårigt och kargt.
Stenhuggeriet på Tjurkö hade sin storhetstid decennierna innan sekelskiftet 1900. Då bodde omkring 1200 människor på ön, de flesta med anknytning till den hårda och slitsamma näringen. Verksamheten drabbades av ett tungt slag med första världskriget utbrott 1914, då exporten till huvudmarknaden i Tyskland försvann. Stenhuggeriet förde sedan en tynande tillvaro. 1956 var sagan definitivt all.
Stenslipers i marken vittnar om en tidigare järnväg.
En stenhuggarbod, vari arbetare knackade gatsten och fick någorlunda skydd för väder och vind.
Krutboden, där det brukade förvaras svartkrut som laddades i borrhålen. Olyckor, därtill med dödlig utgång, var dessvärre inte ovanliga när det sprängdes i berget.
Tillbaka vid Restaurationshuset och därmed har vi gått varvet runt.
En nöjd vandrare som gillar Tjurkö skarpt!

The price of power

Publicerad den av
Svara

Public people almost eagerly dehumanise themselves. They allow the markings of region, family, class, individual charachter and, generally, personhood that they once possessed to be leached away.

They construct a new public self that often does terrible damage to what remains of the genuine person.

– Meg Greenfield, Washington, 2001.

Gyldene bubblor: Cuvée Prestige Rosé Millésime JM Gobillard & Fils, 2020

Publicerad den av
Svara
380 kronor på Systembolaget.

Jag gillar rosévin, jag gillar champagne. En kombination gör mig riktigt glad. Således är roséchampagne ett givet inslag i vinkällaren, det skadar ju aldrig att ha några dylika flaskor i beredskap till soliga, lata sommardagar.

Eller närhelst annars känslan faller på, egentligen. Som Lily Bollinger, ägare av det världsberömda champagnehuset, så träffande uttryckte det i en intervju i Daily Mail 1961:

I drink my Champagne when I’m happy and when I’m sad. Sometimes I drink it when I’m alone. When I have company I consider it obligatory. I trifle with it when I’m not hungry and drink it when I am. Otherwise I never touch it – unless I’m thirsty.

En som det förefaller mig prisvärd roséchampagne jag nyss råkat på i Systembolagets sortiment är från champagnehuset JM Gobillard & Fils, grundat 1933 och med säte i byn Hautvillers, några kilometer från Épernay. Deras Cuvée Prestige Rosé Millésime, årgång 2020, är en blend av 60 procent chardonnay och 40 procent pinot noir.

Vi lägger några flaskor till samlingen i Långökällaren och försöker låta bli att korka upp dem innan det frestande innehållet fått utveckla sig ett tag framöver.

Gyldene bubblor: Pol Roger Brut Vintage 2018

Publicerad den av
Svara
799 kronor på Systembolaget.

Gutår, kamrater! Jag har börjat samla årgångschampagne till min lilla vinkällare på Långö och vad är väl lämpligare att starta med än några ädla flaskor från Maison Pol Roger på Avenue de Champagne i Épernay? ”The most drinkable address in i the world”, enligt den hängivne stamkunden Winston Churchill.

Pol Roger Brut Vintage 2018 är en blend av 60 procent pinot noir och 40 procent chardonnay, druvorna kommer från tjugo Grand Cru- eller Premier Cru-gårdar i champagnedistriktets norra delområden Montagne de Reims och Côte des Blancs.

Nu får flaskorna ligga till sig och mogna ytterligare några år i Långökällaren. Den som väntar på något gott…