Utdrag ur provinsialläkare Dahlbergs undersökning om de sanitära förhållandena på Långö 1905 kan läsas här. Stadsingenjör Thedenius byggnadsplan för Långö från 1899 kan beskådas här.
Långö som det var då (110)
Svara
Lövmarknaden då och nu
Tjurkö – en oas för kropp och själ
Skrivit ett litet reportage i Sydöstran om en av mina käraste öar:
Bland Blekinges många intagande sommaröar tycks Tjurkö i Karlskrona skärgård ha något särskilt som lockar inbitna besökare att återvända säsong efter säsong. Vi gjorde ett nedslag på ön och kollade läget.
Som sig bör ler solen från molnfri himmel när vi åker ut till den gamla stenhuggarön Tjurkö i den östblekingska arkipelagen. Decennierna kring förra sekelskiftet bröts här den slitstarka granit som bland annat användes till bygget av Kielkanalen i Tyskland. Men det var länge sedan nu.
Idag är Tjurkö en behagligt inbjudande skärgårdsoas för avkoppling och rekreation. Kristoffer Gustavsson, föreståndare på Stenbräcka gård och camping, ser till att besökarna ska trivas. På frågan vad som gör just Tjurkö så speciellt blir han inte svaret skyldigt.
– Det är lugnet och miljön. En mer avslappnad plats finns inte. Det är en unik skärgårdsö. Det är lagom stort och nära till allt. Med egen båt tar det inte mer än åtta minuter till Karlskrona, med båtpendeln tar det 15 minuter och 35 minuter med bil.
Campingen, som ligger naturskönt inbäddad vid den populära badstranden Hägnan, har 20 ställplatser med el och 19 utan el. Därutöver finns ett tiotal tältplatser, samt fem fyrbäddsstugor till uthyrning. Lagom till årets semestersäsong kommer campingen också att få ett ansiktslyft.
– Vi bygger en ny servicebyggnad till midsommar med nya duschar. Men den stora grejen är att vi öppnar Bibbis skärgårdskafé. Där kommer vi att servera räkmackor, bakad potatis, belgiska våfflor och hembakat. Invigningen blir på midsommardagen med en del festligheter, berättar Kristoffer Gustavsson.
Själv är han säker på att en rekordsäsong står för dörren.
– Förra året hade vi en 50-procentig ökning på campingen. Många som tidigare inte haft en aning om Tjurkö är förtjusta över att ha upptäckt ön. Sommartid är det alltid mycket folk. På stranden en varm sommardag brukar det vara 200-250 badgäster.
Campingen har ett flertal stammisar som stannar hela säsongen på Tjurkö från maj till september. Mona och Jarl Henrysson från Saltö i Karlskrona har flyttat ut hit i sin husvagn varje sommarhalvår sedan 1998.
– Det är lugnt och fint. Vi uppskattar naturen och tittar på fåglar. Vi har blivit ett gäng på campingen som brukar båtluffa i skärgården, den är helt underbar. Ibland cyklar vi över till Sturkö och naturreservatet på Uttorp. Här är verkligen ett sommarparadis, säger Mona Henrysson.
Sommar, sommar, sommar…
Nedslag i Kungsbacka
Mellanspel i Mellbystrand
I Kullamannens spår
Det brottsliga minnet av en landsförvisad monark
Gustav IV Adolf, son och arvtagare till teaterkungen Gustav III, fick ett tragiskt levnadsöde. Han avsattes från tronen 1809 när Sverige förlorade Finland i det ödesdigra kriget mot Ryssland och skickades i exil tillsammans med sin familj. Sverige hämtade en ny kungaätt från Frankrike och Jean Baptiste Bernadotte blev regent under namnet Karl XIV Johan.
Han utfärdade 1812 en lag som inte bara förbjöd allt samröre med den gamla kungafamiljen, utan även krävde att alla minnesmärken av Gustav IV Adolf – såväl offentliga som i privat ägo – måste utplånas.
Porträtt av honom försvann, hans namnchiffer höggs systematiskt bort från kyrkor och andra byggnader, och så vidare. Något liknande försök att under stora ansträngningar framtvinga en dylik kollektiv minnesförlust har aldrig hänt i Sverige, varken förr eller senare.
Men remarkabelt nog blev en milsten, tydligt märkt med Gustav IV Adolfs chiffer, ändå kvar i Karlskrona. Unik och trotsig står den idag till beskådande utanför Wämöparken (den är förstås inte brottslig längre, efter Karl IV Johans död 1844 upphävdes förbudslagen).
Kanske är det passade, ty Karlskrona var faktiskt det sista som Gustav IV Adolf såg av Sverige. Han satt en månad internerad i Kungshuset på Trossö, innan han under självaste julafton 1809 skickades i exil härifrån till kontinenten på fregatten Camilla.
”Han syntes nöjd med att lämna Sverige som han aldrig älskat och som för honom ej erbjöd några tillfredsställande minnen”, skrev greve Anders Fredrik Skjöldebrand som medföljde exkungen ombord.
Efter många års kringirrande i Europa under sitt alias överste Gustavsson dog Gustav IV Adolf, ensam och utblottad, på det schweiziska värdshuset Vita hästen 1837.
För övrigt: När Tyska kyrkan (egentligen Trefaldighetskyrkan) på Stortorget återuppbyggdes efter stadsbranden i Karlskrona 1790 fick den namn efter Gustav IV Adolfs drottning, Fredrika Dorothea Wilhelmina, vid nyinvigningen 1802. Men efter kungafamiljens landsförvisning blev kyrkan raskt omdöpt igen.
Nu ska Bästa Blekingeföretag utses!
Idag strålade juryn samman på Gota Medias redaktion i Karlskrona för att sålla fram kandidater till Bästa Blekingeföretag, Affärsliv Blekinges pris på länets stora näringslivsgala Guldeken den 6 oktober. Ett lika intressant som spännande arbete, och heller inte helt lätt! Vi kommer att klura vidare på den inspirerande uppgiften under sommaren.
I början av september avslöjas vilka tre nominerade företag som har chansen att kamma hem den prestigefulla utmärkelsen i år. Stay tuned!
Får Blekinge vind i seglen?
Min redaktörskrönika i Affärsliv Blekinges tvåsidiga uppslag i BLT och Sydöstran 8/6:
Nyligen gav regeringen grönt ljus åt två havsbaserade vindkraftsparker utanför Halland, trots Försvarsmaktens invändningar. Kan vi se det som en potentiellt positiv signal även för de vindkraftsparker som projekteras i Blekinge?
Att vårt län är högintressant för storskalig vindkraftsutveckling till havs är knappast märkligt. Det blåser bra i Blekinge, så bra att sex omfattande parker planeras av olika energibolag utanför vår kustlinje. Går allt i lås vore det rena jackpotten.
Det är mångmiljardinvesteringar som skulle ge oss väldigt mycket välbehövlig klimatsmart el, förträffliga möjligheter till industrietableringar och åtskilliga nya arbetstillfällen.
Försvarsmakten med sin marinbas i Karlskrona och militära flyg i Kallinge menar dock att vindkraftsparkerna allvarligt äventyrar deras verksamhet, därför att signalspaning, radarövervakning och undervattenssensorer störs, samt lågflygning hindras.
Det är argument som väger än tyngre mot bakgrund av de iskalla säkerhetspolitiska vindarna i Europa med kriget i Ukraina och ett Ryssland som sannolikt kommer att vara ett hot in på våra knutar i Östersjön för lång tid framöver. Blekinges läge är militärstrategiskt vitalt, inte bara för Sveriges del utan också för Nato-alliansen som vi snart (?) blir medlem i.
Kan då regeringen köra över Försvarsmakten om vindkraften även här? Jag vågar inte sätta mina pengar på det. Samtidigt måste vi ju ha elektricitet. Ett dilemma, onekligen.
Christian Dahlgrens Blogg 