Pengars värde

Så du tror att pengar är roten till allt ont? sade Franscisco d’Anconia. Har du någonsin frågat dig vad som är roten till pengar? Det är ett bytesmedel som inte kan existera om det inte produceras varor och inte finns människor som är kapabla att producera dem.

Pengar är det materiella uttrycket för principen att människor som vill handla med varandra måste göra det genom att byta värde mot värde. Pengar är inte tiggarens instrument när han kräver dina produkter i utbyte mot sina tårar eller plundrarens som tar dem ifrån dig med våld. Pengar är möjliga bara bland människor som producerar. Är det vad du anser som ont?

När du tar emot pengar som betalning för arbete gör du det bara för att du vet att du kommer att byta dem mot produkter av andras insatser. Det är inte tiggare eller plundrare som ger pengarna deras värde. Varken en ocean av tårar eller alla kanoner i världen kan förvandla de där pappersbitarna i din plånbok till det bröd du behöver för att överleva morgondagen.

AtlasShruggedDe pappersbitarna, som borde varit i guld, är ärbarhetens signum – tecken på din hederlighet – ditt anspråk på deras energi som producerar. Din plånbok är uttrycket för hoppet att det någonstans i världen finns människor som inte sviker den moraliska princip som är upphovet till pengar.

Har du någonsin undersökt vad som är upphovet till produktion? Ta en titt på en elektrisk generator och våga sedan inte säga att den skapades av muskelstyrkan hos varelser som inte tänker. Försöka få ett vetekorn att gro utan den kunskap du ärvt av människor som varit tvungen att förvärva den för första gången.

Försök skaffa dig mat utan andra medel än kroppsrörelser och du kommer att lära dig att människans förnuft är upphovet till alla varor som produceras och all rikedom som någonsin funnits på jorden.

Men du säger att pengar tjänas av de starka på bekostnad av de svaga. Vilken styrka talar du då om? Det är inte styrkan hos kanoner eller muskler. Rikedom är produkten av någons förmåga att tänka.

Tjänas då pengar av människor som uppfinner en motor på bekostnad av dem som inte uppfinner den? Tjänar de intelligenta pengar på de dummas bekostnad? De flitiga på de latas bekostnad?

Pengar måste förtjänas – innan de kan stjälas eller tiggas – förtjänas genom insatser från varje hederlig människa, var och en i förhållande till sin förmåga. En hederlig människa är den som vet att han inte kan konsumera mer än han producerar.

– Ayn Rand, Och världen skälvde, 1957.

Bredsida mot partisystemet

Simone Weil

Ett politiskt parti är en apparat för framställning av kollektiva lidelser. Ett politiskt parti är en organisation som är så inrättad att den utövar ett kollektivt tryck på alla medlemmarnas sätt att tänka. Alla politiska partiers främsta och strängt taget enda mål är att växa, och det ohämmat. Dessa tre utmärkande egenskaper visar att alla politiska partier har totalitära rötter och målsättningar…

Slutsatsen är att partisystemet tycks vara något nästintill rent och oförfalskat ont. Partierna är i grunden usla och har ett dåligt inflytande i praktiken.

– Simone Weil, 1943.

Dvärgförsvar mot rysk björn

Korvetten HMS Visby

Vårt försvar är inte dimensionerat för att möta det nya läget. Vi har sju bestyckade fartyg, sju minröjningsfartyg och fyra ubåtar. Så liten har marinen inte varit sedan Gustav Vasas tid. Vill vi ha säkerhetsgarantier finns det bara en väg att gå. Det är att samtidigt rusta upp försvaret och gå med i Nato.

Niklas Wiklund, örlogskapten och försvarsbloggare (”Skipper”), i DN 2/10.

Den problematiska kulturpolitiken

Carl Rudbeck

Alliansen är ointresserad av kulturpolitik därför att de egentligen ser den som ett vänsterprojekt: ju mindre kulturpolitik, desto bättre. Men ny teknik och nya distributionssätt har också gjort mycket av traditionell kulturpolitik otidsenlig. Det är som om arbetsmarknadspolitik mest skulle handla om repslagare, tunnbindare och kittelflickare.

– Carl Rudbeck, DN 10/9.

Poeten betraktar valrörelsen

-

Det partipolitiska käbblet intresserar inte mig, det är lika tråkigt i Sverige som i Belgien, jag har aldrig röstat. Det hemskt att se dessa valaffischer nu som förfular landskapet. På 1970-talet hade någon skrivit på en husvägg: ”Hur det än gick i valet så var det du som förlorade” med två utropstecken efter.

– Bruno K Öijer, intervjuad i DN 7/9.