Once you can express yourself, you can tell the world what you want from it… All the changes in the world, for good or evil, were first brought about by words.
– Jacqueline Kennedy Onassis (1929-1994).
Jackie O (4)
Svara
Månadsarkiv: februari 2016
Jackie O (3)
Now, I think that I should have known that he was magic all along. I did know it – but I should have guessed that it would be too much to ask to grow old with and see our children grow up together. So now, he is a legend when he would have preferred to be a man.
– Jacqueline Kennedy Onassis (1929-1994).
Jackie O (2)
I want minimum information given with maximum politeness.
– Jacqueline Kennedy Onassis (1929-1994).
Jackie O (1)
The only routine with me is no routine at all.
– Jacqueline Kennedy Onassis (1929-1994).
Om den litterära fiktionens nödvändighet
En god roman eller ett märkligt poem dröjer kvar inom en och hjälper en på olika vis. Om man en tid har levt i ett mästerverk och infogats i dess arkitektur och atmosfär och sedan återvänder till den verkliga världen, tycker man lätt att denna är mer medioker än den värld som stora diktare skapat. Det i sin tur skärper ens kritik av den verkliga och gör det svårare att bli lurad och manipulerad.
– Per Wästberg, författare och akademiledamot, SvD 18/1.
Edna St Vincent Millay
My candle burns at both ends;
It will not last the night;
But ah, my foes, and oh, my friends —
It gives a lovely light!
Ett stilenligt poem från 1920-talet signerat Edna St Vincent Millay, den glimrande amerikanska jazzålderns unga diktardrottning. Hon var en av epokens mest beundrande, kontroversiella och lästa litterära förgrundsfigurer, 1923 fick hon också det prestigefyllda Pulitzerpriset i poesi.
Edna St Vincent Millay kom att personifiera den nya tidens moderna kvinna; frigjord, bohemisk (inte för inte residerade hon i New Yorks Greenwich Village), intensivt kulturellt och politiskt engagerad, med glupsk aptit på livet och kärleken. Den inflytelserike kritikern Floyd Dell karaktäriserade henne som ”a frivolous young woman, with a brand-new pair of dancing slippers and a mouth like a valentine”.
Min favoritdikt av henne är detta bitterljuva stycke, första gången publicerad i tidskriften Vanity Fair, november 1920:
What lips my lips have kissed, and where, and why,
I have forgotten, and what arms have lain
Under my head till morning; but the rain
Is full of ghosts tonight, that tap and sigh
Upon the glass and listen for reply,
And in my heart there stirs a quiet pain
For unremembered lads that not again
Will turn to me at midnight with a cry.
Thus in the winter stands the lonely tree,
Nor knows what birds have vanished one by one,
Yet knows its boughs more silent than before:
I cannot say what loves have come and gone,
I only know that summer sang in me
A little while, that in me sings no more.
Gripande vackert, inte sant? Lev rikare. Gör hennes bekantskap!
Edna St Vincent Millay, 1892-1950.
Polis, polis, potatismos
Recenserat i Corren
6/2:
Bok: En svensk tiger. Vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån
Författare: Hanne Kjöller
Förlag: Fri tanke
Mordet på Olof Palme är uppklarat. Det trodde ni kanske inte. Men jag lovar, det är sant – enligt den svenska polisens redovisning. För att ett brott ska räknas som uppklarat krävs nämligen bara att en person på något vis har knutits till gärningen. Gällande Palmemordet är det Christer Pettersson.
Att han frikänts i domstol spelar ingen roll. Det är till och med likgiltigt om han skulle blivit åtalad eller ej. Statistiskt blir det ändå en glänsande stjärna åt polisen för att ha klarat upp ett fortfarande ouppklarat brott. Verkar det snurrigt? ”Fullständigt idiotiskt” menar Thomas Bodström, som idag ångrar att han som tidigare justitieminister aldrig förmådde reformera polisens kreativa bokföringsmetoder.
Vill ni veta mer om ordningsmaktens sorgliga tillstånd rekommenderas DN-journalisten Hanne Kjöllers svidande vidräkning med en av landets viktigaste myndigheter.
Ser vi till riktiga, ofriserade siffror har polisen aldrig löst så få brott som nu. Trots att Sverige aldrig haft fler poliser i tjänst och trots att dessa poliser aldrig fått så mycket skattepengar i anslag. Ansvariga politiker, oavsett partifärg, tycks dessutom ha kapitulerat i försöken att få rätsida på polisens kroniskt dysfunktionella organisation.
Hanne Kjöllers bok är skriven i kallt och nyktert raseri över en sjuk myndighetskultur, där cheferna är besatta av att dölja systemets många brister, kräver blind lojalitet av sina underlydande och inte är främmande för ibland rent kriminell repression mot kritiska röster inom de egna väggarna.
Det må låta hårt, men Kjöller har samlat på sig ett gediget material och presenterar nio fall av polisanställda som blivit svårt trakasserade när de brutit mot den falska kårandan.
En av dessa är den även internationellt ansedde Linköpingsforskaren och polismannen Stefan Holgersson. Hans doktorsavhandling, en riksomfattande kartläggning av polisens ofta skrämmande skrala arbetsprestationer och dåliga yrkesmotivation, väckte stort medialt genomslag.
Men polisledningen vägrade befatta sig med Holgerssons rön, fryste ut honom och stoppade hans vidare poliskarriär. Mats Löfving, tidigare länspolismästare i Östergötland, ansåg inte ens att den tungt meriterade Holgersson var kvalificerad som vanlig närpolis i Norrköping!
Läs den här boken. Ni kommer inte att sova gott om natten.
Stilikon med tennisracket
Vad brukar Bryan Ferry göra på helgerna? Han spelar tennis (och lär ha en mycket vass backhand). Men inte knallar han iväg till nån hall på söndagsförmiddagen som vi vanliga dödliga. Sedan 1976 har Bryan Ferry en egen tennisbana hemma. Bilden är tagen samma år, och visst ser han smashing ut?
Gustav IV Adolf
Har han inte drag av Oscar Wilde? Kunde han inte varit medlem i ett engelskt popband under New Romantics-vågen?
Det borde göras en film om den bortkuppade Gustav IV Adolf, ett levnadsöde som går utanpå det mesta, han är ju urtypen för en tragisk romantisk antihjälte. Från enväldig konung av Sverige till en förtida slags Keroauc-figur, rastlöst på drift i Europa, luffare, sökare, mystiker. Vilken grej.
Jag har precis skrivit om honom i en kommande tidningsartikel. Men att i ett längre format verkligen försöka förstå och göra hans människa rättvisa vore en helt fantastisk intressant uppgift. Ingen svensk monark är mer fascinerande.
Christian Dahlgrens Blogg 