Till det fria folkstyrets försvar

Torgny Segerstedt (1876-1945), liberal publicist.

Partiväsendets avigsidor äro iögonfallande. Det småskurna, finurliga har stort utrymme. Små intressen, rädd undfallenhet för de minst omdömesgilla, fördomsfullhet, allt detta kan ibland göra sig brett inom parlamentarismen.

Ingen går villigare med på alla dessa anklagelsers riktighet än den, som trots allt är oryggligt förvissad om att demokratin och parlamentarismen beteckna den enda framkomliga vägen. Friheten kan obestridligen missbrukas och blir missbrukad.

Den innehåller emellertid just i sin egenskap av frihet botemedlen mot sin urartning. Den fria kritikrätten, offentligheten över vad som händer och sker och den rättskänsla som är tillfinnandes hos ett sunt folk, motverka förfallet. Man kan förtvivla om folkväldet endast om man förtvivlar om människorna själva.

– Torgny Segerstedt, ur Demokrati och diktatur (1933).

Hasslös frihetlige vänsteragitator

Monumentet på Hasslö över S-pionjären Fabian Månsson (1872-1938).

 Man har skällt mig för borgare – jag godtar denna titel, ty det är en hederstitel, om den förstås rätt… Jag vet ytterst lite om Marx, men det bekymrar mig inte, ty det intresserar mig långt mera om den svenska arbetaren har en gris att slakta och en ko att mjölka än allt vad Marx skrivit och gjort... Vi måste kämpa mot despotin i alla dess former. Icke minst mot den i våra egna led.

– Fabian Månsson, ur hans försvarstal på tredje vänsterkongressen 1919.

Långö som det var då (112)

Blekinge-Kuriren den 10 november 1900.
Långö hade ännu ingen bro. Överfarten från det gjuteri som nämns i annonsen avser Gjuteri- och Mekaniska Werkstads Aktiebolaget i Karlskrona som drev verksamhet på Pantarholmen 1898-1942, från 1910 som en avdelning till Karlskrona Lampfabrik (företaget köpte gjuteriet 1909).
Arrendatorn Jonas Nilsson var för övrigt, så länge han bodde på Långö, själv en flitig annonsör, kolla här.
Gjuteri- och Mekaniska Werkstads Aktiebolaget i Karlskrona på ett fotografi från 1899. Vid gjuteriets nedläggning 1942 byggde Karlskrona Lampfabrik om lokalerna och huserar där än idag.