Allhelgona med våra kära

Jag och pappa på Tjurkös stämningsfulla lilla begravningsplats vid Maren.
Här vilar världens garanterat bästa mormor Ruth Rosberg, född Ekelund och gammal Tjurköveteran.
Med på Allhelgonautflykten denna gång var även finaste Frida. Här stoltserar vi framför Tjurkö kyrka, nyrenoverad och äntligen färdig för att återinvigas med en festgudstjänst söndagen den 13 november, kl 15. Det gläder till och med en inbiten ateist som mig.
Som ytterligare en härlig bonus hakade Fridas pappa Bengt Askevik på. Här står vi hela kvartetten samlade nere vid Herrgårdsviken på Tjurkö där mormor hade en stuga.
Åter från Tjurkö besökte vi som brukligt Wämö kyrkogård och hedrade mamma Inger liksom det övriga sköna Långögänget.
En kontemplerande herre vandrar hemåt. Älskade mor och mormor. Jag saknar er så.

Filmregissör med gott öga till Långö

Långödiggaren Richard Hobert.

BLT-journalisten Towe Olsson har intervjuat regissören Richard Hobert, född i Kalmar och numera hemmahörande i Kivik. Men han har även sedan barnsben slitstarka band till Långö!

Med anledning av Hoberts nya rulle, Kärleksbevis, berättas följande i BLT:

”Filmen specialskrev han till Rolf Lassgård. Och en och annan scen lär ha kommit till när han satt på bryggan nedanför Arkitektgatan i Karlskrona. Richard Hobert är delvis uppvuxen i Karlskrona och den nämnda bryggan var en favoritplats redan då.

– När jag var liten låg det roddbåtar vid den bryggan och en av dem var aldrig låst. Den snodde vi och rodde till Kålö som ligger mittemot bryggan. Det är ofta där på bryggan jag sätter mig när jag är i Karlskrona.”

Coolt, eller hur? Händelsevis råkar jag själv bo på just Arkitektgatan. Ännu har jag dock inte sett Richard Hobert dyka upp i krokarna, men ska givetvis hålla koll.

Bryggutsikt från Långö med Kålö mittemot.

Långö som det var då (90)

Detta fotografi är taget 1971 och det stora huset i förgrunden har adressen Kapellgatan 9. Byggnaden, som kallades också för Kapellet, var något av ett landmärke på Långö eftersom det lågt högt och syntes vida omkring. Så här skriver Leif Karlsson om Kapellgatan: ”När gatunamnet fastställdes 1913 i Långö Municipalstämma föreslogs de alternativa namnförslagen Karlskronagatan och Stampgatan. Med stor majoritet röstades emellertid för Kapellgatan. Som bakgrund angavs att gatan ledde till f d kapellet vid dess ena ände.”
Detta fotografi är taget på samma plats idag. Kapellet är borta. Istället ligger här numera ett kedjehus som uppfördes 1982. Men skymd bakom trädet står fortfarande grannfastigheten på Kapellgatan 11 kvar, precis som den gjorde 1971 – jag lovar!

Långö som det var då (89)

Södra Långö sedd från Pantarholmen 1976. Överst till vänster i bild skådar vi huset som ersatte den för seniora Långöbor smått legendariska ”Ladan” på Östra Strandgatan. Sliprälsen som går ner i vattnet vid Pantarholmens båtklubb är anlagd på stället för den ursprungliga Långöbrons landfäste.

Långö som det var då (88)

Här står en Audi parkerad på Pantarholmens båtklubb vid Östra Strandgatan. Bilden är tagen den 20 mars 1969 och i bakgrunden ser vi bostadshuset ”Ladan” som snart ska skatta åt förgängelsen.
Medan nördiga bilfantaster njuter ännu en bild på samma Audi (som ska vara av senaste modell 1969) kan för övrigt kort noteras att Pantarholmens båtklubb flyttade över till Långö i början av 60-talet när de blivit hemlösa på andra sidan vattnet. Båtklubben fick permanentad asyl på ett område som gradvis växte under decenniets gång. Då skedde nämligen en utfyllnad av strandlinjen kring platsen där den ursprungliga Långöbron tidigare legat. En intressant historik om Pantarholmens båtklubb finns att läsa här.

Långö som det var då (86)

Paavo Johannes Lindquist är i farten igen med kameran. Nu är han på Norra Långö och plåtar utsikten mot Pantarholmen, gissningsvis någon gång under 1930-talet.
Paavo fångar även utsiktsperspektivet över Södra Långö med Kruthuset och Saltöbron (öppnad för trafik 6/2 1920) i bakgrunden.
Här vänder han på kameran och bränner av ett foto över utsikten mot nordväst och Danmarksfjärden. Denna tredje bild i Paavos lilla serie ger oss en uppfattning om hur terrängen på Norra Långös ännu jungfruliga bergsmark tedde sig innan höghusen byggdes på 50-talet.
Men kolla här då! Paavo bjuder oss på en utsiktsbild över Kålö med mindre växtlighet än idag och utan en enda masonitstuga i sikte. Rimligen är det alltså före Karlskrona Båtsportförening gjorde Kålö till sin hemvist 1941.

Långö som det var då (85)

Detta fotografi är taget i 1950-talets början från Pantarholmen av Paavo Johannes Lindquist (1893-1965). Den långa byggnaden i mitten av bilden på Långösidan är bostadshuset ”Ladan” (sedermera rivet). Bredvid till vänster ser vi ”Amerikanska villan”, som då var målad i vitt. Och bakom på Muraregatan skymtar den höga byggnaden som rymde Långö Specerier och brukade kallas ”Trappa upp, trappa ner”.
En annan bild som Paavo Johannes Lindquist tagit, där vi i bakgrunden ser hur det nya bostadsområdet på Norra Långö tornar upp sig över hustaken (höghuset på Arkitektgatan 8 är fortfarande under konstruktion). Lindquist var inte bara en hängiven amatörfotograf. Han var även stadsträdgårdsmästare i Karlskrona åren 1930-1955 och ansvarig för den stenlagda strandkanten med sin trevliga promenadväg på Pantarholmen.
Den gode Paavo har också stått bakom kameran här. Bilden visar en bit av Östra Strandgatan anno 1954.

Långö som det var då (84)

Känner ni igen den här vyn, Långövänner? Kanske inte helt lätt vid första anblicken. Kortet är taget på 1920-talet. Det är Rökans berg i förgrunden, samt Abborrberget och början av Vikingagatan på andra sidan den lilla viken, vars strandlinje blivit något utfylld sedan dess.