Långö som det var då (112)

Blekinge-Kuriren den 10 november 1900.
Långö hade ännu ingen bro. Överfarten från det gjuteri som nämns i annonsen avser Gjuteri- och Mekaniska Werkstads Aktiebolaget i Karlskrona som drev verksamhet på Pantarholmen 1898-1942, från 1910 som en avdelning till Karlskrona Lampfabrik (företaget köpte gjuteriet 1909).
Arrendatorn Jonas Nilsson var för övrigt, så länge han bodde på Långö, själv en flitig annonsör, kolla här.
Gjuteri- och Mekaniska Werkstads Aktiebolaget i Karlskrona på ett fotografi från 1899. Vid gjuteriets nedläggning 1942 byggde Karlskrona Lampfabrik om lokalerna och huserar där än idag.

Långö som det var då (109)

Vykort från tiden kring 1965 (gissningsvis) med utsikt från korsningen Östra Strandgatan/Ingenjörsgatan vid bron. Observera skylten som anger att det finns en camping 700 meter bort vid Långö badplats.
Så här såg det ut när Norra Långö hade en camping under 60- och 70-talet.
Exakt när campingverksamheten startade och upphörde har jag tyvärr inga uppgifter om. Men jag har telefonnumret från 1973 för den som vill boka plats: 0455 -11915!
Vår trevliga badplats på Norra Långö idag.
Badkiosken har öppnat!

Långö som det var då (108)

Detta är platsen för den försvunna Brogatan på Södra Långö.
Brogatan låg vid det gamla bostadshuset ”Ladan” (rivet omkring 1970), där den ursprungliga träbron hade sitt fäste, och sträckte sig upp mot Långö torg.
Bakom planket till radhustomten ser vi den tidigare Brogatans fortsättning ner till Östra Strandgatan.
Ett flygfoto från 1960. Brogatan är märkt med röda prickar och det stora flerfamiljshuset ”Ladan” syns nere till vänster i bild. Båtpiren ligger där den första Långöbron fanns.
I stadsingenjör Hjalmar Thedenius plan för bebyggelsen på Södra Långö från 1899 är det som kom att bli Brogatan inritad mellan kvarteren S och T. Långö municipalstämma döpte senare dem till Säljen (sic!) och Tallen. De bägge kvarteren slogs samman 1958 under det gemensamma namnet Sälgen. Brogatan upphörde att existera 1962.