Game, set och grus

Sista forehandcrossen har slagits på gruset sent i september. Vi tackar för en härlig utomhussäsong 2025 på Karlskrona TK och laddar nu om för övervintring på hardcourten i hallen tills vi släpps ut igen framåt vårkanten 2026 (då det inte minst börjar brännas för att ta revansch i nästa upplaga av Agge Cup!).

Söndagskryssar

På oceanen med M/F Wittus i Karlskrona skärgård.

Vida, dimblå, underbara
spegelsal av sol och dis,
fjärran, fjärran vill jag fara
i ditt tysta paradis!
Lika snövit över, under,
gungar sommarmolnens bro.
Drick, mitt hjärta, dessa stunder
en omätlig ro!

Ut mot ändlöshetens tullar
över havets azurslätt
fågelkullar,
fågelkullar,
vad ni glida lätt!
Och min båt, den glider, gungar
bort i solens vita brand.
Allting mörkt en själ betungar,
allt blev kvar i land.

Hav och himmel är en enda
öppen famn, varthän jag ser.
Återvända,
återvända
vill jag aldrig mer.

– Jarl Hemmer, Långt från land, 1936.

Inlängan.
Min salig mormors hemmahamn: Herrgårdsviken, Tjurkö.

Agge Cup 2025!

Vinnaren Alexander Lüning, 13 år, visar stolt upp prispokalen i Agge Cup. Bakom honom från vänster: jag, Fredrik Almén, Selma Matthiasdottir, Hans Dahlgren, Björn Lüning och Kerstin Dahlgren.

Lördagen den 17 maj var det urpremiär för Agge Cup, tennisturneringen för släkt och vänner som uppkallats efter min far Anders Dahlgren (kallad Agge bland sina närmaste). Vi kläckte spontant idén till denna begivenhet under hans glammiga begravningsmiddag på Grand Hotell i Lund i höstas. Ty man kan väl knappast hedra minnet av en kär anförvant på bättre vis än genom den vita sporten?

Denna första gång blev vi sju deltagare som samlades på Karlskrona TK:s för säsongen nyligen öppnade grustennisbanor. Varje match spelades i ett set och som lottningen utföll mötte jag i starten min rutinerat bollsäkre kusin Björn Lüning. Och gick på pumpen. Attans!

Slutvinnare och champion blev Björns unge son Alexander Lüning som välförtjänt fick ta hem prispokalen till Malmö. På kvällen var det galamiddag på Långö för samtliga spelare och nästa år blir det förstås Agge Cup igen. Då jäklar ska jag ta revansch!

Jag laddar för att hålla serven…
…men kusinen Björn från Malmö blev för tuff att knäcka. Han vann med 6-4.
Min kusin Hans från Borås i domarstolen. Denne giftige racketfantom fick först möta vännen Fredrik Almén och vann med 6-3. Därefter spelade han och min överman Björn en stenhård rafflande semifinal, som Björn gick segrande ur med 7-6 (tiebreak 7-3).
Syrran Kerstin hade inte spelat tennis på två år, men bet ändå väldigt bra ifrån sig när hon mötte Alexander i sin startgrupp. Han fick kämpa för sin vinst med 6-3.
En riktig fight med långa game blev det också när Alexander gick vidare för att möta vännen Selma (som på grund av det ojämna deltagarantalet drog lotten att gå direkt till semi). Alexander vann till sist med 6-3 och var klar för final mot sin pappa Björn. Men efter två slitsamma matcher i följd under bältet valde Björn att med ålderns rätt lämna walkover och Alex knep därmed Agge Cup-titeln 2025!
Hedersomnämnande till Fredrik (Selmas sambo) som inte bara spelade tennis med den äran, utan också gjorde en förnämlig domarinsats – såväl i matchen mellan mig och Björn, som mellan Björn och Hans.
Prisutdelning!
Aftertennis på Arkitektgatan 8, Långö, där jag och Björn tar en gin & tonic. Egentligen skulle vi grillat utomhus i pergolan på gården. Vädrets kylslagna makter gjorde emellertid att Agge Cup-festen fick improviseras i pappas gamla våning istället.
Hans utbyter match-erfarenheter…
,,,med Fredrik som precis skaffat en ny racket, dagen till ära.
Grillat var det här! Syrran (som övertagit våningen efter pappa) hade förutseende köpt en elgrill till balkongen och intog med självklar auktoritet rollen som kvällens kock.
Agge Cup-mästaren Alexander smörjer kråset.

Tennistajm

Det bästa med Blekinge? Inget snack om saken: Karlskrona tennisklubb, KTK!
Nu drar vi igång säsongen 2025, naturligtvis på CC-banan, med träning inför gruspremiären utomhus i maj. Ny eminent spelare för i år är min sköna polare Selma Björk Matthiasdottir, en lovande talang med giftig forehandcross (hon svarar även för foto, tack!). Sugen att haka på? Nästa lördag är vi på plats igen.

Vandringspass i Västra Mark med Kierkegaard

Framför allt, förlora aldrig din lust att promenera; varenda dag promenerar jag mig till ett tillstånd av välbefinnande och promenerar bort varje sjukdom; jag har promenerat mig till mina bästa tankar, och jag vet inte av någon tanke så tryckande att man inte kan promenera bort ifrån den.

– Sören Kierkegaard, ur brev till svägerskan Sofie Henriette Kierkegaard (Jette) i oktober 1847.

Gyllene november

”Inget guld kan stanna,” som Robert Frost konstaterade i sin berömda dikt (ja, han syfte på löv). Passa därför på att njuta av den ädelskimrande naturen så länge överdådet varar.
Eller för att tala med en annan namnkunnig poet, vår egen Erik Axel Karlfeldt: ”Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst”. Själv tycker jag det är den härligaste tiden att vandra och sträcker som vanligt gärna ut benen i Bastasjö, Karlskronas förträffliga friluftsområde.
Träffade på några fridfullt betande får. Ingen dum tillvaro. Nästan lite avundsjuk.
Ack, detta sköna landskap! Man blir glad.