Biff à la Rydberg

Svensk husmanskost i dess prydno.

Jag kommer hem till Långö över helgen och välkomnas innanför dörren av en perfekt Biff à la Rydberg med ett gott rödvin därtill. Himmelskt! Det är min syster, mycket begåvad inom kökskonsten, som haft den stora vänligheten att tillaga och bjuda på denna härliga klassiker i den svenska husmanskostens stolta repertoar.

Men visste ni att det faktiskt var en fransman som ursprungligen låg bakom skapelsen? Han hette Jean-François Régis Cadier, utbildad köksmästare i Paris som tog anställning hos greven Jakov Dasjkov i St Petersburg. När denne greve 1852 utsågs till ryskt sändebud i Sverige följde Régis Cadier med för att organisera hushållet, men bytte snart upp sig till en förnämligare arbetsgivare: kung Oscar I på Stockholms slott.

Jean-François Régis Cadier, 1829-1890.

Régis Cadier passade även på att öppna en populär delikatessaffär i huvudstaden och tog 1859 över arrendekontraktet på Hôtel Rydberg, då nyligen uppfört vid Gustav Adolfs torg efter en donation av skeppsredaren och grosshandlaren Abraham Rydberg.

Med Régis Cadier vid rodret kom Hôtel Rydberg att bli Stockholms ledande hotell och det första i Sverige av verkligt kontinentalt snitt. Det skattade åt förgängelsen 1914, men Abraham Rydbergs namn var förstås garanterat att leva vidare genom just Biff à la Rydberg som Régis Cadier serverade i hotellets restaurang.

När denne formidable fransos ändå var i farten lät han bygga det överdådiga Grand Hôtel, vilket slog upp portarna på Blasieholmen 1874. För övrigt var det Régis Cadier som på våra inhemska breddgrader lanserade skicket att varje restauranggäst skulle förses med en ren servett vid bordet!

Abraham Rydberg, 1780-1845.

Långö som det var då (143)

Blekinge Folkblad den 23 december 1904. Karlskrona stadsfullmäktige gav till sist, den 1 december 1904, bifall åt byggandet av en provisorisk bro mellan Långö och Pantarholmen (den uppfördes 1905 och blev kvar till 1940). Oaktat beslutet fortsatte Blekinge Folkblad på ovanstående sätt att exploatera brofrågans politiska sprängkraft, som illustrerade de klassmässiga motsättningarna mellan Långös fattiga arbetarbefolkning och det burgna borgerskapet i Karlskrona. Högst troligen är artikelundertecknaren ”Sven” liktydigt med Sven Törnquist, tidningens ansvarige utgivare.