Havet är så djupt
djupt nog att älskas av alla,
alla som älskar en sjunkande sol,
ett försvinnande segel
och drömmen som sjönk
djupt under dagens ljus

havet är så stort
stort nog att älskas av alla,
alla som älskar ett fjärran, främmande hav
en vinande storm
och den vita fågeln som flög bort
men vände åter med blodröda färger

havet är så stort
så djupt
att två som älskade
samma hav
kunde glömma varandra.

– Elsa Grave, Havet är djupt, 1945.