KD i Karlskrona om SD: ”Hederliga, tydliga och reko”

Tommy Olsson, kommunalråd (KD) i Karlskrona, har mitt under brinnande valrörelse tagit tillfället i akt att öppet prisa Sverigedemokraterna. Det främlingsfientliga partiet är kommunens tredje största och vågmästare i fullmäktige.

Men för Tommy Olsson är tydligen den socialdemokratiska oppositionen ett värre problem. Intervjuad i gårdagens BLT (6/9) förklarar han:

”Sverigedemokraterna har tydligare talat om vad de vill. Socialdemokraterna har oftare lagt krutet på att tala om att vi gör fel i tekniska frågor och inte så mycket vilken färdriktning de vill ta. Där har Sverigedemokraterna motiverat sig. De har bytt fot, men de har förklarat varför. Det har varit ett hederligare förhållningssätt.”

I dagens Sydöstran (7/9) fullföljer Tommy Olsson sin omfamning av SD genom att kalla partiet och dess gruppledare Richard Jomshof för ”reko”.

Är detta alltså Kristdemokraternas syn på hatets och intoleransens företrädare? ”Tydligare”, ”hederligare” och mera ”reko” än Socialdemokraterna?

Jag undrar om Tommy Olsson egentligen förstår vad han själv säger. Men eftersom han ändå är kommunalråd och en av Karlskronas tyngre politiker måste vi ta honom på allvar.

I praktiken bidrar Tommy Olsson till att legitimera SD och dess naket främlingsfientliga, islamofobiska budskap. Tyvärr är jag inte förvånad. Borgerligheten i Blekinge har genomgående haft notoriskt svårt att hålla rågången mot Sverigedemokraterna. Olssons utspel är bara ett deprimerande exempel i raden. Tendensen är dessvärre tydlig – från allianspartiernas sida har man successivt anpassat sig och riskerar snart bli ett slags medlöpare åt SD.

Varje anständig humanist och värderingsburen demokrat borde ha detta i åtanke inför valet den 19 september.

Han flydde Bert Karlsson-landet

”Att en person som har legitimerat främlingsfientlighet med ett sådant eftertryck som han gjorde för bara 15–20 år sedan, blivit en folkkär farbror som gör program om skolmat på TV. Det är en tillräcklig orsak att flytta till ett annat land.”

Andres Lokko, journalist och numera boende i London, om Ny Demokratis gamle frontfigur Bert Karlsson som Lokko menar bäddat för Sverigedemokraternas framfart idag.

S kräver sanningskommisson om hemligt SD-avtal i Karlskrona

Ingicks ett hemligt samarbetsavtal mellan den borgerliga femklövern och SD i Karlskrona efter valet 2006 för att tvinga bort S från makten? Uppgifterna från den avhoppade FP-kanslisten Mikael Lejdeby är naturligtvis en politisk bomb (se här och här). 

Kommunalrådet Kent Lewén (FP) och miljö- och byggnadsnämndens ordförande Carl-Göran Svensson (M), vilka bägge pekats ut av Lejdeby, blånekar kategoriskt. Allt är bluff och lögn. Enligt Lewén skulle Lejdebys motiv röra sig om ren hämnd för att FP gav honom dåliga referenser efter anställningen. 

Men Mikael Lejdeby verkar inte vara den typen av människa. Tvärtom uppfattar jag honom som lågmäld, genuin och seriös. Och varför skulle han riskera hela sin heder genom att träda fram öppet i media med en komplett fabricerad historia? Jag tycker att Lewéns hämndförklaring låter ganska tunn. 

Oppositionsrådet Patrik Hansson (S) kräver nu att femklövern i Karlskrona lägger korten på bordet. Han vill ha en lokal ”sanningskommission” om det beryktade avtalet (se här och här). Självfallet kommer aldrig någon sådan kommission att tillsättas. Däremot är det utmärkt att S håller trycket uppe. Kanske spricker det då fram mer information framöver. 

Om inte annat måste det ju finnas åtskilliga borgerliga företrädare och sympatisörer i Karlskrona som vägrar acceptera blotta misstanken att deras partier spelar under täcket med främlingsfientligheten. Hoppas jag i alla fall! 

Avslöjande: Hemligt samarbetsavtal mellan femklövern och SD i Karlskrona

Efter min krönika i Sydöstran den 16/6 om Blekingemoderaternas oförmåga att ta avstånd från SD, blev jag kontaktad av en avhoppad folkpartist som tidigare varit aktiv i Karlskrona. Han heter Mikael Lejdeby, bor numera i Stockholm och var villig att träda fram med hittills okända, sensationella uppgifter. 

Lejdebys information är synnerligen graverande inte bara för Moderaterna, utan också för det redan krisande Folkpartiet i Blekinge. Deras ordförande i Olofström, Erika Nagy, har efter sin samarbetsinvit till SD petats från både riksdags- och landstingslistor. 

Men två ledande folkpartister – Emanuel Norén och Kent Lewén – som agerat mot Nagy har själva varit införstådda med en hemlig SD-pakt i Karlskrona efter valet 2006, uppger Mikael Lejdeby. Om detta skriver jag i Sydöstran denna lördag. Uppföljning med intervjuer finns på nyhetsplats i tidningen. Min nya krönika kan även läsas här:

HYCKLERIET I FOLKPARTIET

FP i Olofström gjorde ett kanonval 2002. En framgång att glädjas över? Knappast för de som bekände sig till liberala värden som humanism, tolerans och mångfald.

Dåvarande gruppledaren i Olofström, Bo Edenborg, hade profilerat partiavdelningen som så starkt flykting- och invandrarkritiskt att SD:s Jimmie Åkesson spann av förtjusning. Han uppmanade sina sympatisörer i Olofström att rösta på FP.

År 2006 belönades Edenborg av Blekingedistriktet med en av FP:s finaste utmärkelser, Karl Staaff-plaketten. Idag har FP i Olofström en ordförande, Erika Nagy, som redovisat åsikter helt i linje med Edenborgs. Henne vill FP Blekinge sparka ut. Varför?

Edenborg undvek stigmat att omfamna SD. Nagy var inte lika smart.

Emanuel Norén, gruppledaren i Olofström, har skarpt kritiserat Nagy och framställt sig som garanten för liberala grundvärderingar. Men som vänsterpartisten Ted Bergdahl påpekat i Sydöstran den 24/5, ligger icke ringa mått av hyckleri i detta. Norén hade ju inga problem att spela rollen som Edenborgs villige vapendragare i valrörelsen 2002.  

Lika låg trovärdighet har FP:s gruppledare i Karlskrona, Kent Lewén, som beslutat att stryka Nagys namn från kommunens landstingslista. Enligt uppgift accepterade nämligen Lewén att det slöts en hemlig överenskommelse mellan femklövern och SD i Karlskrona 2006. Källan är Mikael Lejdeby, som arbetade på FP:s kansli i Karlskrona till december samma år.

Lewén berättade för honom att Carl Göran Svensson (M) förhandlade med Richard Jomshof dagen efter valet 2006. Avsikten var att tvinga S i opposition.  

SD skulle rösta med femklövern i viktiga frågor för att säkerställa majoritet. Vad SD fick i utbyte av kohandeln uppgav inte Lewén. Samtliga femklöverns gruppledare var införstådda med pakten. Även Norén, som är politisk sekreterare för FP i Karlskrona, blev informerad.  

Lewén betonade att detta var något alla måste hålla väldigt tyst om. Upplägget ska dock ha spruckit efter att Lejdeby kontaktat Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann under 2007 och bett honom ta itu med situationen. Själv blev Lejdeby så upprörd över hyckleriet att han lämnade FP.

Jag har talat ingående med Mikael Lejdeby. Han ger ett mycket trovärdigt intryck. Jag har också läst hans mail till Schlingmann. Uppgifterna är naturligtvis helt förödande för femklövern i Karlskrona. Och inte minst för FP i Blekinge. 

Moderaterna fiskar i mörka vatten

Igår skrev jag en krönika i Sydöstran om Blekingemoderaternas oförmåga att ta avstånd från Sverigedemokraterna.

Finns att läsa på www.sydostran.se eller här nedan: 

”Vi har en väldigt tydlig policy att inte samarbeta med Sverigedemokraterna”, sa partisekreteraren Per Schlingmann (M) i söndags. Det var en kommentar till den senaste Sifomätningen, vilken spådde att SD blir vågmästare i riksdagen. Men något inflytande ska de alltså inte få, enligt Schlingmann.

Utmärkt. Fast den ”väldigt tydliga policyn” som centrala M-kansliet förordar, tycks knappast existera i Blekinge.

Ta Karlskrona. Här är riksdagens mardrömsscenerio redan verklighet. Hösten 2007 ville femklöverledaren KG Svenson (M) lösa situationen genom att förhandla med SD. Först efter uttrycklig order från högsta ort tvingades Svenson dra tillbaka sin utsträckta högerhand.

Lärdom? Ingen. Betrakta bara en annan framträdande Blekingemoderats piruetter. Den borgerliga oppositionsledaren Jeppe Johnsson i Sölvesborg har vid upprepade tillfällen senaste tiden vägrat distansera sig från SD.

Flankerad av partikamraterna Annicka Engblom och Gustav Nilsson i tidningen Commersen slog Johnsson nyligen fast att M inte ”dissar” något parti. I Sydöstran den 3/6 förklarade Johnsson att det var ”ointressant” hur M skulle agera om SD blev vågmästare i Sölvesborg. Inte heller i SVT:s Blekingenytt dagen efter förmåddes Johnsson att pressa ett ringaste ord av avståndstagande från SD över sina läppar. 

Förbluffande. Varför blottar han sig på detta vis? Det handlar ändå om högerextremister med rötter i nazismen, vars hela övertygelse och drivkraft är avskyn mot människor från andra kulturer. Den hets SD bedriver mot invandrare och muslimer borde ge varje anständig demokrat kalla kårar.

På riksplanet må M vara tydliga. Dock verkar en oroande värderingsklyfta finnas mellan Stockholmseliten och företrädarna på lokal nivå. Lägg till detta en cynisk röstkalkyl. 2008 publicerade Expressen en Demoskopundersökning, som visade att en påfallande andel M-väljare (15 procent) sympatiserar med SD. Ingen gigantisk siffra.

Men bland övriga riksdagspartiers väljare var gruppen SD-sympatisörer betydligt mindre, mellan 0-7 procent. Samtliga dessa partier hade också en klart större andel uttalade SD-negativa väljare än M.

Och Blekinge är som bekant ett starkt SD-fäste. Så Jeppe Johnsson vet nog vad han gör. Att ta kampen mot främlingsfientligheten riskerar att leda till förlorade röster. Hellre fiskar han i mörka vatten – och förlorar sin själ. 

Vilka värden delar KD och SD?

”Det är helt otänkbart att vi skulle samregera med SD även om det finns vissa värdefrågor som vi har gemensamt.”

Christel Henningsson, gruppledare för Kristdemokraterna i Sölvesborg, stänger dörren till Jimmie Åkesson & Co (Sydöstran 3/6).

Men vilka värdefrågor är det som KD har gemensamt med ett främlingsfientligt, högerextremt parti som SD? Avskyn mot homosexuella, aversionen mot kultureliten, den populistiska vurmen för ”verklighetens folk”…? 

Det vore intressant att höra Christel Henningsson utveckla detta vidare.

Konsten att rasera ett parti

Folkpartiet bildades 1934. Det var ingen slump. Demokratin – ja, civilisationen som sådan – stod inför sin svåraste prövning. Kapitalismen föreföll ha gjort bankrutt. Depression, massarbetslöshet och omfattande sociala problem plågade land efter land. Nazister, fascister och stalinister hade skickligt utnyttjat situationen och slagit klorna i stora delar av Europa. 

Detta var mörkrets och intoleransens epok. Många förtvivlade om framtiden – skulle den tillhöra våldet, rasismen och tyranniet? Eller fanns ändå en möjlighet att göra motstånd och begära människornas förtroende för en annan, hoppfullare väg?

Under 30-talet blev det en tvingande nödvändighet att kraftsamla till försvaret av grundläggande liberala och medmänskliga värden. Det var därför som den sedan många år splittrade liberala rörelsen i Sverige enades om att starta Folkpartiet – som en ideologisk fyrbåk av humanism och värme i en kall och nattsvart tid. 

Med denna bakgrund i åtanke kan man onekligen fråga sig om medlemmarna i FP:s Olofströmsavdelning haft en ringaste susning om vilket parti de egentligen tillhör. Och varför. 

I måndags röstade Olofströms folkpartister om deras kontroversiella ordförande Erika Nagy kunde sitta kvar. Jodå. En majoritet på mötet, 11 av 17, ställde sig bakom henne. 

Detta rör alltså en ledande lokal representant för Folkpartiet som sagt sig vilja begränsa asylrätten för utsatta människor, hävdat att ensamkommande flyktingbarn inte ska få fristad i vårt land, uttalat att FP i Olofström bör kunna samarbeta med Sverigedemokraterna. 

Den moraliska, intellektuella och ideologiska konkursen är lika uppenbar som den är tragisk och förnedrande. Det sker dessutom i dagar när ånyo ekonomisk kris, arbetslöshet och social oro göder stämningar av rasism och politisk extremism. 

Men vem är förvånad över FP:s haveri? Olofström har knappast gjort sig känt för att vara något liberalismens mönsterexempel. Det som fick Erika Nagy att falla i onåd var hennes öppna invit till SD. En invit som dock var logisk utifrån de främlingsfientliga åsikter som hon givit uttryck för – helt i denna sorgliga FP-avdelnings inarbetade tradition. 

Som tidigare redovisats på bloggen (här) drevs Folkpartiet i Olofström förr av den numera framlidna gruppledaren Bo Edenborg. Inför valet för åtta år sedan spekulerade han hämningslöst i en främlingsfientlig politik som var snarlik Sverigedemokraternas. I början av 2002 gick Edenborg på offensiven med hätska utfall mot invandrare och flyktingar i lokalpressen.

Det väckte starka reaktioner. Bland annat från Emanuel Norén, då nybliven medlem och sekreterare i Olofströms FP-avdelning. Till BLT den 5/2 2002 sade Norén om Edenborg: 

”Han är en av våra mest erfarna politiker, men vi måste ändå diskutera om han kan vara kvar som gruppledare.”

Norén uttryckte även farhågor vilka effekter Edenborgs utspel skulle få: 

”Det skulle i så fall locka främlingsfientliga väljare, och de vill jag inte ha ens om det gör att vi får fler platser i kommunfullmäktige.” 

Men Edenborg satt ohotad kvar som gruppledare. Han fortsatte också ogenerat på det främlingsfientliga politiska spåret, både före och efter valet. Vad gjorde Emanuel Norén? Tog sin hatt och gick som övertygad och principfast liberal?

Nej. Norén blev snarare Edenborgs villigaste medlöpare. 

Norén accepterade inte bara att FP i Olofström leddes vidare ut över stupet av Bo Edenborg.

Norén axlade även villigt ansvaret som ordförande i föreningen.

Han ställde också sitt namn till förfogande som nummer två på Olofströms FP-lista.

Och han firade segerrusig den stora lokala valframgången i september 2002 med ett höjt glas i handen. En framgång vilken till stor del berodde på inflödet av de främlingsfientliga röster som Norén i februari 2002 inte sagt sig vilja ha. Ord och handling hängde liksom inte ihop, för att uttrycka det väldigt milt…

Nu är Norén själv gruppledare i Olofström. Nu har han krävt Erika Nagys avgång. Med vilken trovärdighet då? Vad i sak skiljer Erika Nagys värderingar från Bo Edenborgs? 

Inte ens när Nagy fått medlemmarnas bifall till sin främlingsfientliga SD-linje, förmår Norén att göra det naturliga och lämna det sjunkande skeppet. 

Norén har skördat stormen av det väsensfrämmande, intoleranta tankegods han själv varit med att så i Olofström. Men även Folkpartiet i Blekinge har sin del i detta elände. Jag menar, hur kunde detta distrikt år 2006 välja att hedra Bo Edenborg med en av partiets finaste utmärkelser, Karl Staaff-plaketten?!

Liberaler som belönar främlingsfientliga politiker i sina egna led, måste nog helt enkelt räkna med få mer sådant ogräs i rabatten.

M i Blekinge vägrar ”dissa” SD

Lagom till valrörelsen håller Folkpartiet i Blekinge på att självdestruera sedan dess avdelningsordförande i Olofström flaggade för samarbete med Sverigedemokraterna (senaste nytt i skandalen här). 

Som om inte detta var illa nog, håller nu även Moderaterna i Blekinge dörren öppen för den främlingsfientliga extremhögern.

I senaste numret av gratistidningen Commersen presenterar länets ledande företrädare partiets handlingsprogram. Artikeln illustreras med ett fotografi där riksdagsledamöterna Annicka Engblom och Gustav Nilsson figurerar tillsammans med Jeppe Johnsson, tidigare riksdagsman som nyligen avgick för att bli oppositionsledare i hemkommunen Sölvesborg. 

Trio strålar av tillförsikt. De lovar att Blekinge ska ta nya steg i utvecklingen. Fast förutsättningen är förstås att det traditionellt S-dominerade länet får andra styrande. Det vill säga att Moderaterna kommer till makten. Men vilka partier ämnar man då sätta sig vid bordet med?

Jeppe Johnsson ger enligt Commersen svar enligt följande

På frågan om Moderaterna kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna svarar han att Moderaterna går på val på sin politik. Eventuella allianser blir en senare fråga. 
I enskilda frågor kan han tänka sig att samarbeta med vem det än är som stöder Moderaternas förslag. 
– Vi dissar ingen, säger Jeppe Johnsson.
Men att sitta i ”regeringsställning” med Sverigedemokraterna ställer han sig dock tveksam till.

Jeppe Johnsson är alltså ”tveksam” till att styra med SD. Och han ”dissar” dem inte. Jeppe Johnsson dissar ju inget parti, främlingsfientligt eller ej. Så generöst och vidsynt av honom – att vara tolerant mot intoleransen. 

Det är ju ganska klara besked. En röst på Moderaterna i Blekinge skulle kunna bli en bonusröst på Jimmie Åkesson och hans kumpaner.

Jimmie Åkesson bor för övrigt själv i Sölvesborg, där SD har fem mandat i fullmäktige och Åkesson är en av kommunens mest kryssade lokalpolitiker. 

Jeppe Johnsson känner honom garanterat mycket väl. De bägge lär nog kunna komma bra överens. Eller vad säger Annicka Engblom och Gustav Nilsson? 

Borgerligheten i Blekinge tycks bara alltmer tragisk. Vart ska länets väljare som önskar ett anständigt blått alternativ vända sig?

Snart verkar de enbart ha sofflocket att lita på.

Ted Bergdahl: ”Sparka ut Erika Nagy!”

FP-avdelningen i Olofström skakas av splittring och avhopp efter senaste tidens främlingsfientliga utspel och samarbetsinvit till SD. 

Bloggens gästskribent Ted Bergdahl kommenterar här det aktuella läget  i FP-skandalen.

VILKEN VÄG SKA FOLKPARTIET GÅ? 

Krisen i Folkpartiet i Olofström verkar nu vara i det närmaste total. Två ledamöter i den lokala partistyrelsen har hoppat av i protest mot Erika Nagys främlingsfientliga uttalanden och gruppledningens lama reaktioner.

Sverigedemokraterna känner sig kränkta, gruppledaren Emanuel Norén slår ifrån sig kritiken om passivitet och flera partistyrelsemedlemmar har samma uppfattning som Erika Nagy beträffande samarbetet med SD. Det är en soppa utan dess like.

Ikväll avgörs Erika Nagys öde i partiet. Gör hon avbön får hon stanna, annars får hon gå. Det påminner lite om den gamla Clash-dängan på samma tema. Frågan är bara vad som händer om hon stannar kvar i partiet.

Kommer hon att byta inställning i flykting- och invandrarfrågan från en dag till en annan? Är hon plötsligt för en generösare flyktingpolitik och emot samarbete med SD? Skulle inte tro det.

Och vad gör Emanuel Norén då? Fortsätter samarbeta med Nagy som om ingenting hade hänt precis som han gjorde med Bo Edenborg efter valet 2002? Det är rätt som Norén säger att han vid något tillfälle 2002 tog avstånd från Bo Edenborgs främlingsfientliga utspel.

Men sedan satte han sig glatt i samma båt. Och lät sig föras nedför forsen.

Den här gången har han chansen att agera i enlighet med liberala och humanistiska värderingar och lämna det som tycks vara på väg att bli en filial till Sverigedemokraterna.

Kvällens beslut är ett vägval för Folkpartiet. Hade jag varit i deras kläder hade jag sparkat ut Erika Nagy, oavsett om hon gör avbön eller ej. Det är också vad FP:s gruppledare i Sölvesborg Lars Lamberg kräver och något annat anstår inte en sann liberal.

Ted Bergdahl (V)
kandidat till kommunfullmäktige i Olofström 

Mer information:
Nagy står fast vid sitt ord (BLT 26/5) 
Folkpartister hoppar av i protest (Radio Blekinge 26/5) 
Nagy erbjuds plats i SD (BLT 26/5) 
Folkpartiet i Blekinge: Avgå, Nagy! (SVT Blekingenytt 26/5) 

Ted Bergdahl: ”Hyckleri om SD-avbön i Folkpartiet”

Debatten om Folkpartiets SD-flirt i Olofström fortsätter.

I dagens Sydöstran riktar Ted Bergdahl, tidigare journalist och numera lokal V-politiker, tung kritik mot Folkpartiets gruppledare Emanuel Norén.

Norén krävde förra veckan att FP:s lokale ordförande Erika Nagy måste ta avstånd från sin samarbetsinvit till Sverigedemokraterna. 

Men Norén var själv ordförande i partiet under valet 2002, då Folkpartiet i Olofström praktiskt taget profilerade sig som en slags surrogatversion av SD. 

Eftersom Ted Bergdahls debattartikel inte ligger ute på nätet, har jag fått hans tillstånd att publicera den här på bloggen. 

HYCKLERI PÅ HÖG NIVÅ INOM FOLKPARTIET I OLOFSTRÖM

När folkpartisten Erika Nagy i Olofström öppnar för ett samarbete med Sverigedemokraterna fullföljer hon en tradition som inleddes på allvar redan 2002.

Den dåvarande gruppledaren för Folkpartiet i Olofström, Bo Edenborg, flörtade hejdlöst med främlingsfientliga krafter trots invändningar från partiledningen centralt. Fisket i grumliga vatten har fortsatt sedan dess och ingen av partiets företrädare i Olofström har gjort något för att förändra politiken på detta område.

Därför är det hyckleri på hög nivå när den nuvarande gruppledaren, Emanuel Norén, hotar Erika Nagy med uteslutning om hon inte tar tillbaka sitt uttalande. Även om det förstås vore det enda rimliga.

 Emanuel Norén och hans medföljare har genom åren haft många chanser att profilera sig som ett humanistiskt och tolerant parti. Istället har de fokuserat på idiotiska förslag som att införa knarkhundar i skolorna och slopa kaffeförmånen till kommunens anställda.

Att Emanuel Norén fördömer Erika Nagys uttalande är nog snarare att betrakta som ett resultat av påtryckningar från högre ort än verklig övertygelse. För det senare finns det bevis.  

År 2002 gick Folkpartiet i Olofström till val med mer eller mindre skickligt kamouflerade främlingsfientliga budskap.

Gruppledaren Bo Edenborg ville utvisa flyktingar och invandrare som hade begått brott i Sverige. Även invandrare som var svenska medborgare skulle fråntas sitt medborgarskap och sparkas ut ur landet vid grova våldsbrott, tyckte Edenborg.

Han lade skulden för mordet på Fadime Sahindal på den svenska invandrar- och flyktingpolitiken, såg slöjor och andra främmande symboler som ett hinder för integration och försökte stoppa flyktingmottagandet i Olofström. 

Politiken uppskattades av Sverigedemokraterna som uppmanade sina sympatisörer i Olofström att rösta på Folkpartiet. Det blev ett succéval för Folkpartiet som gick från tre till elva mandat i Kommunfullmäktige.

En av de nya FP-politikerna var Emanuel Norén som helt och fullt stödde Edenborgs politik. Norén hade vid den tidpunkten blivit ordförande för Folkpartiets lokalavdelning i Olofström. 

Emanuel Norén är alltså i hög grad personligt ansvarig för den politik som Erika Nagy ger uttryck för. Under tio års tid har han inte lyft ett finger för att motarbeta den uppenbart främlingsfientliga synen inom partiets avdelning i Olofström.

Noréns bakgrund och passivitet föranleder ett antal relevanta frågor. Kan vi verkligen lita på att han innerst inne är emot främlingsfientlighet? Kan vi lita på att han själv inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna?

 Ted Bergdahl (V)
kandidat till kommunfullmäktige i Olofström

(Publicerad i Sydöstran 24/5)

Mer information:
Nagy (FP) får stöd av partikamrater (SVT Blekingenytt 24/5)
Dags för avbön eller avgång (ledare av Hans Bülow, Sydöstran 25/5)