Söndag i Ulvöhamn

Publicerad den av
På Lotsberget, närmare 80 meter över havet.
1725 inrättades en lotsstation på Ulvön som var i drift till 1 januari 1967. En av de sista lotsarna hette Harry Wisten, en kär vän till vår familj. Han bodde kvar på Ulvön till sin bortgång 1989. Lotsstugan uppe på Lotsberget är från 1835 och inrymmer ett litet lotsmuseum som håller öppet under sommarsäsongen.
Nere på Hamngatan finns sedan 2013 ett annat ställe som är värt att besöka för den som vill bekanta sig med Ulvöns fascinerande historia.
Det är förstås Ulvö museum, som egentligen ej ännu öppnat för säsongen. Men Östen Markström, som har ett hus strax bredvid och vars släkt funnits på Ulvön i många hundra år, hade vänligheten att bjussa mig och syrran på en privat visning.
Så bodde en typisk fiskarfamilj förr i tiden.
Inte för inte är Ulvön surströmmingens Mekka. Det var här som denna kulinariska läckerhet började tillverkas i större omfattning till hela konungarikets fromma.
Idag finns tyvärr ingen lokal produktion kvar. Men 1999 instiftades Surströmmingsakademien på Ulvön med syfte att främja surströmmingskulturens fortlevnad.
Vår pappas bidrag till Ulvö museum: ett cirka 70 meter långt rep av tunna tallrötter, tillverkat för mycket länge sedan av kust- och fiskesamer som använt det vid notdragning av vårlekande strömming. Pappa upptäckte det vid en sjöbod på ön, tipsade Ulvöhistorikern och turistguiden Sven Bodin som ryckte ut och räddade fyndet till eftervärlden.
Vy från museets sjöbod.
Vid handelsboden ligger M/F Ulvön och väntar på att ta oss tillbaka hemåt imorgon.
Kiosker av gammalt hederligt snitt ser man knappt längre. Men det finns en på Hamngatan som drivs av Östen Markström.
Kiosken startades av Östen Markströms morfar 1948, därefter tog mormodern över och hon fortsatte tills sommarsäsongens slut 1978. Sagan var dock ingalunda all. För några år sedan återupptog Östen verksamheten så nu är det liv i luckan igen.
Nostalgi! Östen har sparat gammal ädel reklam som han haft den goda kulturhistoriska smaken att fortfarande skylta med. Detta är GB:s glasslista från 1969, en mycket fin årgång (jag föddes då).
Och detta är GB:s sortiment anno 1978. Det är inte osannolikt att jag den sommaren köpt någon glass av Östens mormor från just exakt denna bevarande lista. Förmodligen blev det klassiska favoriten 88:an som då kostade 2 kronor och 20 öre.
Farväl, kära Ulvön. Vi ses snart igen!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.