Om jag skall vara riktigt uppriktig har jag aldrig känt mig särskilt besvärad eller hotad av det faktum att ett fåtal människor har sommarslott och swimmingpooler och privatchaufförer, det enda som kan väcka något som liknar avundsjuka hos mig är vackra kvinnor och betydande boksamlingar: problemet med sociala orättvisor har egentligen mindre med himmelsskriande olikheter i levnadsstandard att göra och mer med det faktum att de flesta människor aldrig får tillgång till sitt liv.

Jag har så att säga hellre tillgång till mitt liv utan swimmingpool än jag förlorar det med swimmingpool. Börjar man mäta social rättvisa i konsumtion har man redan antagit fiendens premisser. 

– Lars Gustafsson, ur Den onödiga samtiden (med Jan Myrdal), 1974.