1973 samlade Centern en fjärdedel av väljarkåren bakom sig. Thorbjörn Fälldin var den självklara utmanaren till Olof Palme och lyckades även tre år senare bli statsminister i den första borgerliga regeringen på flera decennier.
Ack, those were the days. Därefter har det gått stadigt utför. Idag hänger Centern på gärdsgården, kraftigt distanserade av Moderaterna. Någon betalning för deltagandet i Fredrik Reinfeldt-alliansen har det näpperligen blivit. Opinionssiffrorna ser så vissna ut riksdagsspärrens bila hänger över partiet.
Oddsen till en stark mobilisering inför valrörelsens finalmånader verkar heller inte vidare goda. Maud Olofsson fick inte bara sin stora dag i Almedalen överskuggad av Sven-Otto Littorins avgång. Expressen meddelar dessutom att hon själv funderar på att avgå. Idag skriver tidningen vidare att hennes statssekreterare Jöran Hägglund övervägt att hoppa av. Riksdagsledamoten Solveig Ternström har redan gjort slag i saken och stödjer istället den rödgröna oppositionen.
Vågar man gissa att en viss demoralisering sprider sig i centerleden?
Men skam den som ger sig. Centerns kampanjledare Michael Arthursson är den borne optimisten. Funkar inte politiken i övrigt, kan man ju alltid hoppas på att vädret och årstiden ska vända lyckan. I tidskriften Fokus säger han att en lång, solig sommar kommer att göra susen för partiet:
”Allvarligt talat så tror jag att vi gynnas av det. När det är grönt och fint ute ökar känslan för de värden som centerpartiet står för.”
Det verkar onekligen som ett sista desperat halmstrå. Men varför inte? Michael Arthursson borde väl då också satsa på en stilenlig kampanjlåt som summerar ideologin hos ett sant sommarparti. Som exempelvis den här:
Christian Dahlgrens Blogg 
Undrar vad det beror på att Centern har så låga siffror? Kan det vara att deras största väljarbas succesivt börjar bli överåldriga, eller kan det bero på samma sak som gjort att Moderaterna fick så få röster innan de blev ”nya”. Ensidig marknadsliberalism är nog inte så populärt i Sverige. Ändå har Maud med detta i åtanke förvånansvärt mycket stöd, tycker jag.
Dagens Centern verkar vara ett parti som famlar efter en mening med sin förening. Det är ju ursprungligen ett utpräglat intresseparti för den gamla bondeklassen med starka kulturkonservativa drag. Sin liberalism är något partiet nyligen lagt till sig med, för några år sedan kallade man sin ideologi för ”ekohumanism” (vars innehåll aldrig fick någon mer genomgripande förklaring). Det brukar förvisso heta att politik är de möjligas konst, men personligen har jag svårt att se hur Centern långsiktigt ska kunna finna en substantiell roll att spela när dess kärntrupper på landsbygden glesnat bort.
Ja, exakt. Centerns rötter som ett intresseparti för bönder lyser fortfarande tydligt igenom. Det försvårar möjligheten att framstå som trovärdiga liberaler. En trovärdig liberal resonerar ur ett filosofiskt och etiskt perspektiv och inte ifrån ett särintresseperspektiv. Känns inte som att de har så mycket eget att komma med, snarare verkar det ha handlat om att plagiera folkpartiets gamla moral- och miljöpolitik, samt moderaternas ”gamla” arbetsmarknadspolitik och skattepolitik.