Intoleransens spöke drar genom Europa och rasslar med otäcka kedjor. Det är sannerligen inte första gången, tydligen har vi föga lärt från dess tidigare besök. Nu är det muslimer som ska buntas ihop och trängas upp mot väggen.
Här hemma sprider Sverigedemokraterna fientlighet, odlar misstro, sår hat. Det sker öppet och ogenerat. Alla människor som på något sätt har fäste inom den muslimska kultursfären är måltavla. Deras blotta existens inom våra gränser påstås hota nationens överlevnad. Takterna sitter i. Den rörelse varur SD kommer, gjorde sig en gång breda med samma budskap om en annan folkgrupp. Judarna.
Nere på kontinenten är den antimuslimska hetsen ännu påtagligare. I Schweiz folkomröstade invånarna nyligen om att förbjuda minareter. I Belgien har ett parlamentsutskott precis beslutat att förbjuda burka på offentlig plats. Även i Frankrike är heltäckande slöjor en het potatis, högljudda krav på förbud hörs inom den politiska klassen.
Just dessa intensiva förbudsdiskussioner är lika avslöjande som symptomatiska. Ty är minareter något bekymmer? Deras antal är försvinnande få, särskilt om man jämför med antalet europeiska kyrktorn. Några böneutrop flera gånger om dagen förekommer i princip aldrig, medan det väsnas desto mer från de kristna kyrkornas klockor.
Är heltäckande slöjor något bekymmer? Endast en marginell andel kvinnor bär dem. Av Frankrikes fem miljoner muslimer är det cirka tvåtusen som gömmer sig i burka. Personligen tycker jag burkor är frånstötande. Men vill någon kvinna frivilligt klä sig så, är det upp till henne. Sedan får hon då snällt acceptera att vissa yrken blir ganska svåra att utöva.
Att exempelvis jobba som polis, dagisfröken eller gogo-dansös i burka lär knappast funka särskilt bra. Fast hur ofta uppstår dylika problem i praktiken? Fallen kan räknas på ena handens fem fingrar. Om ens det. (Kan inte också män använda burka förresten? Det vore väl ett innovativt slag för jämställdheten?)
Vad det handlar om är att två icke-frågor blivit symboliska åskledare för allt mer markerade stämningar av främlingsrädsla, fobier och allmän osäkerhet i ett Europa som börjat tvivla på sig själv.
I Danmark, numera snarare präglat av kyla och rasism än varmt liberalt gemyt, beordrade regeringen för några år sedan sammanställandet av en statlig kulturkanon. 108 verk inom litteratur, design, bildkonst, arkitektur, teater, film och musik plockades fram som normerande för ”danskheten”.
I Sverige har Folkpartiet – av alla partier! – slagit på trumman för en liknande kanon. Varför upplevs det plötsligt som tvingande nödvändigt att officiellt definiera vad som är ”riktigt svenskt” eller ”renodlat danskt”?
Mest patetisk i genren är Frankrike, där oändlig energi ägnas åt att debattera vad den nationella identiteten består i. Som om ett av världens främsta och rikaste kulturländer skulle behöva spilla tid på sådant! Ett tydligare tecken på uselt kollektivt självförtroende får man leta efter.
Fångade i denna vilsna, insulära mentalitet måste det ”artfrämmande” europeiska stämplas ut: minareter, burkor, muslimer rakt av. Hotet från islamismens totalitära terrorideologi förstärker känslorna – är inte alla muslimer potentiella femte-kolonnare? Faran som al-Qaida representerar synes mig dock begränsad i jämförelse med vad vår egen intolerans bär i sitt sköte.
Christian Dahlgrens Blogg 
#wordness på dig Christian! Kan du rekommendera någon bra (historie/samhälls) bok som sammanfattar europa/världens mörka historia, så att det går att förstå skeendena?
Tack, Olof.
Spontant vill jag gärna slå ett slag för boken ”Folkmordens historia – Perspektiv på det moderna samhällets skuggsida” av Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson. Mycket bra sammanställning, som sätter fingret på intoleransens och hatets mekanismer.
Även flera kapitel i Per Ahlmarks bok ”Det öppna såret” är väldigt upplysande – i synnerhet avsnitten som sammanfattar Rudolph Rummels forskning och belyser det avgörande kring demokrati kontra diktatur.
Gällande enbart islam och islamism har jag tidigare med stor behållning läst ”Jihad. The trial of Political Islam” av Gilles Kepel som ger en nyanserad och nykter bild. Vet dock ej om den finns på svenska.
Det var vad jag nu som hastigast tog ur minnet…
Underbart! Lägger på att-läsa-kön 😉
Jag rekommenderade också ditt inlägg på min blogg.
Såg det. Jag känner mig hedrad.
Rädsloargument: check
Judeargument: check
Intoleransargument: check
Fientlighetsargument: check
Hatargument: check
Fobiargument: check
Rasistargument: check
Väldigt nydanande artikel du har fått ihop.
Om man är för någonting, tex muslimsk invandring till Europa tycker jag att man även skall kunna redogöra för under vilka förutsättningar som skulle motsatt sig det.
Så, under vilka förutsättningar hade du varit emot muslimsk invandring till Europa?
Tack på förhand.
/Mvh, Robert
Robert;
Ser du något problem med att peka ut en grupp människor baserat på enbart kulturell-religiös bakgrund?
Hej, Olof.
Ja, ibland kan det bli problematiskt. Jag är dock övertygad om att man ska dela upp folk i grupper i sammanhang där det är relevant. Det är svårt att kunna beskriva verkligheten om man gör det utan att ta hänsyn till vilka grupper och identiteter som finns och vilken roll dessa spelar i förhållande till varandra.
Jag har tyvärr inte fått svar på min fråga ännu.
Robert: ”
Hej, Olof.
Ja, ibland kan det bli problematiskt. Jag är dock övertygad om att man ska dela upp folk i grupper i sammanhang där det är relevant. Det är svårt att kunna beskriva verkligheten om man gör det utan att ta hänsyn till vilka grupper och identiteter som finns och vilken roll dessa spelar i förhållande till varandra.
Jag har tyvärr inte fått svar på min fråga ännu.”
Du har inte fått svar på din fråga skriver du – ser du något samband mellan att du inte fått svar ännu, och det problem du håller med mig om finns med alltför godtyckliga uppdelningar efter ”muslim”, ”kristen”, ”jude” etc.?
Frågan är felställd, Robert.
Jag är principiellt för invandring oavsett religion, hudfärg, nationalitet, etc. Jag är även för utvandring oavsett religion, hudfärg, nationalitet, etc. Eller om man nu känner för att stanna på samma plats – oavsett religion, hudfärg, nationalitet – ska man få det. Människor ska kort sagt kunna flytta, bo och arbeta var de vill. Så såg världen ut före första världskriget. Det behövdes inte ens pass. Gränserna var öppna.
Den viktigaste tillgången ett land kan ha är människor. Europa och Sverige skulle må bättre om fler ville komma hit, inte färre. Värdegrunden som gäller är den franska revolutionens universella idéer från 1789 om frihet, jämlikhet och broderskap.
Mvh
Christian
Hej, igen.
Du missade att svara på den enda frågan jag ställde.
Under vilka förutsättningar hade du varit emot muslimsk invandring? Vad skulle få dig att ändra åsikt?
Ser fram emot svaret.
/mvh, Robert
Robert, ingen miss. Du har fått svar. Precis samma svar som jag skulle gett om frågan varit ”Under vilka förutsättningar hade du varit emot judisk invandring?”. Eller ”Under vilka förutsättningar hade du varit emot grönländsk invandring?”. Det går inte att resonera så, eftersom det är omöjligt att utesluta människor enbart på dylika svepande generella grunder.
Vad som skulle få mig att ändra åsikt? Det skulle vara att jag övergav liberalismen och plötsligt blev Sverigedemokrat, nazist eller fascist. I enlighet med deras ideologiska synsätt är det rätt och riktigt att på svepande generella grunder utesluta människor, vars minsta gemensamma nämnare är att de är muslimer. Eller judar. Eller grönlänningar. Då är människor inte individer i första hand, utan deras etnicitet, religion, färg på hår, ögon eller hud blir alltid av överordnad betydelse. Risken att jag personligen skulle bli Sverigedemokrat, eller något ännu värre på samma ideologiska träd, är dock tämligen obefintlig. Utan att avsvära mig tron på den franska revolutionens proklamerade värdegrund kan jag alltså inte ändra åsikt eftersom den är av principell, avgörande natur.
Hoppas det blir klarare nu.
Mvh
Christian
Olof:
Låt mig omformulera mig:
Under vilka förutsättningar hade du varit emot invandring från Mellanöstern och Afrika? Vad skulle få dig att ändra åsikt?
Svara så ärligt som möjligt.
Robert;
Om varje människa ifrån Afrika eller Mellanöstern hade varit stöpt ur exakt samma form – alltså om denne varit en robot, tillverkad i en människofabrik, och modellen varit i grunden djävulsk, som T1000 (eller T800 i elakt utförande) från Terminator-filmerna…
.. då hade jag varit emot invandring.
Lyckligtvis är människor från Afrika eller Mellanöstern just människor. Precis som du och jag, min gode Robert.
Under vilka förutsättningar hade du varit för invandring från Mellanöstern och Afrika? För jag antar att du är emot, med tanke på frågan..
Jag hade varit för invandring från Mellanöstern och Afrika om den inte hade kostat så mycket som det gör idag, om inte kriminaliteten inte hade ökat lika mycket som den gör idag, om kompetensen (utbildningsnivån) inte hade sjunkit lika mycket som den gör idag, om inte Sverige hade splittrats i etniska enklaver som det gör idag, om inte synen på kvinnan och jämställdhet hade hamnat på medeltidsnivå igen, om solidariteten i samhället minskat som den gör idag. Osv.
Kan tyvärr inte komma på en enda aspekt i Sverige som blir bättre av invandring från Mellanöstern och Afrika, då den inte utvecklar Sverige alls, utan håller utvecklingen tillbaka.
Christian.
Jag kan svara på din fråga (på ett övertydligt sätt):
Jag skulle vara mot judisk invandring om de judar som kom hit brände upp skolor, sköt ihjäl folk öppet på gatan med AK47:or, förgiftade vårt dricksvatten, blockerade all tågtrafik osv.
Nu gör inte judar det, så av den anledningen är jag inte emot judisk invandring till Sverige. Om judar hade sysslat med ovanstående grejor hade jag varit emot judisk invandring.
Nu vet jag att mina exempel var way out of left field, men jag hoppas att ni förstår min poäng.
Jag kan alltså med gott samvete säga till mina judisk-amerikanska vänner att de kan flytta till Sverige om de vill. 🙂
Tack för svaret, jag menade dock inte vad som skulle hända inom dig för att du skulle bli invandringsmotståndare. Vilka förändringar i samhället skulle kunna få dig att bli invandringsmotståndare (motståndare till invandring från Mellanöstern och Afrika då)? Det är min fråga.
/Mvh, Robert
Robert,
för att göra det glasklart pedagogiskt tydligt hänvisar jag till Olofs utmärkta, senaste replik till dig ovan.
Mvh
Christian
Jag vet inte ifall det är speciellt pedagogiskt att inte svara på en fråga.
Du är oförskämd och mitt tålamod med dig är slut.
Robert: ”Jag hade varit för invandring från Mellanöstern och Afrika om den inte hade kostat så mycket som det gör idag”
Om vi skippar statistiken (som jag vet att vi inte kommer att komma överrens om), och följer din argumentationslinje istället: finns det några andra grupperingar i Sverige du tycker ”kostar för mycket”? Som inte ”producerar” något åt samhället? Vi ska vi göra åt det ”problemet”?