I SvD pågår en debatt om borgerlighetens förmodade brist på intellektuellt djup. Kristdemokraterna, som nyligen manade till korståg mot kulturelitens konstigheter och bland annat krävde att tidningarnas kulturredaktioner skulle skriva om dansbandsmusik, må ha bäddat för det. Men känner sig uppenbarligen ändå både träffade och sårade av kritiken.
I ett inlägg vill därför Göran Hägglund motbevisa anklagelserna. I KD har man minsann också något innanför pannbenet – till och med mer än de flesta! Hägglund hävdar sturskt att KD:s principprogram är det ”mest kvalificerade idépolitiska dokument något svenskt parti idag kan uppvisa”.
Som så ofta hos den trängde, tar han även till det klassiska greppet med namedropping och menar vidare att ”det självständiga tankearbetet hos sådana som Thomas av Aquino, Jacques Maritain och Wilhelm Röpke, leder mig till att kalla mig just kristdemokrat och ingenting annat”.
Ojdå, vilken klipsk kille… Frågan är väl om inte SvD:s kulturredaktion härmed lockat stackars Hägglund i fällan så det sjunger om det. Genom att provocera honom till en plötslig iver att demonstrera intellektuellt djupsinne och idépolitisk överlägsenhet framstår han inte bara som tämligen patetisk. Någon som så gääärna vill vara one of the boys i det kulturella finrummet.
Hägglund lyckas även distansera sig från sin mest omhuldade målgrupp. Ni vet, den där köksbordssittande, dansbandsälskande, Liza Marklundläsande kategorin som KD kallar ”verklighetens folk”. Jag menar, försök få dem att rata Melodikrysset för några timmars studier av Sveriges ”mest kvalificerade partidokument” eller en medeltida skolastiker som Aquino.
Christian Dahlgrens Blogg 
Nu är ju i och för sig vare sig Aquino, Maritain eller Röpke några nykomlingar i den kristdemokratiska idédiskussionen.
Bara för att man anser att folk skall ha rätt att lyssna på dansband utan att bli förhånade så behöver ju inte det betyda att ens ideer saknar djup och förankring.
Det du ägnar dig åt, medvetet eller omedvetet, är att kosntruera en ickeexisterande motsättning för att kunna ta hem billiga poänger.
Mvh
Mattias
Som gärna ser på Dansbandskampen och ser upp till Aquino.
Själv anser jag dock att KD försöker ta billiga poänger genom att storma mot kultureliten och vädja till populistiska antiintellektuella stämningar. Ironiskt bara att Göran Hägglund – som jag annars tycker är en sympatisk kille rent personligen – nu plötsligt vill demonstrera raka motsatsen: att KD och han själv är intellektuella. Det var den motsättningen i signaler som jag inte kunde låta bli att raljera över.
För övrigt delar jag uppfattningen att det inte finns någon motsättning i konsumtion av vad som traditionellt betraktats som ”hög”- och ”lågkultur”. Förvisso har jag svårt för dansband. Men jag lyssnar lika gärna på KISS som Beethoven.
Mvh
Christian