Man vill ju inte slösa sin tid på att bry sig om idioter, deras grälsjuka politiska tjat, puckade idéer och pinsamma vulgariteter. Tyvärr är det nödvändigt, även för oss vanliga civilister som bara vill vara i fred och ha det trevligt i privatsfären, då dessa figurer om olyckan är framme plötsligt kan få makt och inflytande i samhället.

Medlöperiet från folk som borde veta bättre är nog det värsta, men villigheten att fnaska för ”tidsandan” och opportunistiskt böja knä inför knektregementen tycks dessvärre vara ett patologiskt drag hos människan.

Den judiske litteraturprofessorn Victor Klemperers gripande dagböcker från kulturnationen Tysklands avgrundsvandring under Hitlerepoken – detta land som skulle vara Europas intellektuella supermakt! – kan inte rekommenderas hårt nog som en historiens varning.