Men tyvärr tyda många tecken på att större delen av vår tids ungdom är främmande för den rörelse, som gått och går genom världen, i syfte att framskapa en annan och lyckligare samhällsordning.

Å ena sidan finna vi en avsevärd del unga, som stiga upp på sina höga hästar för att ringakta och klandra allt det arbete, som utförts under den nära 40-åriga strid, socialdemokratin fört, vid alla tillfällen sökande med varje medel som hälst sprida misstroende mot redbar strävan, att framgångsrikt förmå fortsätta på den inslagna vägen.

Ordspråket om att splittra för att kunna härska, äga här sin fulla tillämpning. För den, som varit med i arbetarrörelsen någon tid och sett huru förhållandena utvecklats, står tankegången hos denna sorts ”samhällsomstörtare” klar och tydlig. Omsorgen för en lidande mänsklighet är det svepskäl, bakom vilket döljes egen åtrå att komma fram till väl avlönade platser samt större makt och ära individuellt.

Den ungdom, som dragits in i denna sortens politik, har aldrig lagt sig vinn om att undersöka vad som gjorts under de år, socialdemokratiska partiet varit i verksamhet, eller försökt sätta sig in i vad som varit och är möjligt att göra, utan att kasta arbetarklassen in i äventyrligheter, som göra den sista villan värre än den förra.

Deras största fröjd är att på mötena ta munnen full av hån och klander, intetsägande svammel om omöjliga och fullständigt omotiverade åtgärder, till skada för att framåtskridande.

Å andra sidan finna vi en annan sorts ungdom, en fullständigt tanklös ungdom, som tar sin dag som den kommer och vars intresse ligger i förslöande nöjen och njutningar. Att jazza, sparka boll, ligga i en backe och spela kort eller sitta på en krog, är denna ungdoms ideal, allt annat är från deras trånga synpunkt sett bara bosch.

De har aldrig besvärat sig om att tänka på annat än nöjen och granna kläder, aldrig lärt sig sparsamhetens stora dygd, så att de kunnat åsidosätta något till vare sig studier eller föreningsverksamhet. De utvecklas mer och mer till modedockor, utan motståndskraft när livets stormar komma och utan förmåga att fatta sin uppgift i livet som människor och länkar i en kedja, där varje länk har en uppgift att fylla.

De fördelar, som äldre generationer tillkämpa dem, ha de ingen förmåga att uppskatta och i många fall ingen vilja att använda sig av, isynnerhet när det gäller att genom användande av den erövrade allmänna rösträtten söka förbättra sin  egen och andras ställning.

– J A Henricsson, Tid som flytt eller Några pänndrag ur minnet från socialismens första kampår, 1923.

Brunnen intill Mimerslunden (i det gula huset växte min mamma upp). Här – och på Långös övriga offentliga platser  – var det förbjudet att spela kort och dricka alkoholhaltiga drycker, enligt municipalstämmans beslut den 13 juni 1921. I annat fall straffades syndarna med böter från 5 upp till 25 kronor.