Det finns inget bakom oss
annat än skuggan

Och framför oss
ingenting

Vi är samtidiga 
med stjärnorna
Vi vävs i samma ljusväv

Inte heller i rummet
finns någon väg tillbaka
Allt är förändring
åt alla håll

Och när ingenting längre
är detsamma
finns ingen likhet
Inte mellan människor
inte mellan någonting

Vi skapar likhet
Vi skapar också 
jämlikhet
Vi står i skillnadernas bygge

Det finns bara detta
som är, som är
jag och du

Göran Sonnevi, Tiden; 1977 ur Bok utan namn (2012).