Råkar upptäcka att någon fantastisk person laddat upp Ken Burns berömda PBS-dokumentär Jazz från 2001 på Youtube. Alla avsnitt. Nästan 20 timmar. Play it again, Sam… Ännu ett bevis på att kulturutbudet är rikare, bättre och lättillgängligare än någonsin tidigare. Dessutom har människor numera generellt sett mera tid, mera möjligheter och större ekonomiskt utrymme att lägga på väsentligheter. Som jazz då exempelvis. Don’t worry, be happy!