Läser i Per Wästbergs senaste memoardel (Ute i livet) om en träff hemma hos Tore Browaldh i början av 90-talet, där bland andra tidigare vice statsministern Odd Engström deltog. Wästberg skriver:

”Enligt Odd, nytänkande socialdemokrat, var hans parti utan tillstymmelse till idéer och saknade intellektuella och uppfinnare med fantasi.”

Mot den bakgrunden ter sig onekligen fenomenet Håkan Juholt i förklarat ljus.