Frankrike har fått en ny ledare och hans namn är François Hollande! Kanske bör man nyktert sett inte ha några våldsammare förväntningar på honom. Men bara det faktum att den maktfullkomlige, karikatyrmässige och i främlingsfientliga vatten oblygt fiskande Nicolas Sarkozy är borta från toppen är en lättnad.

I ett Europa präglat av ekonomiska misslyckanden och allt mörkare högerkrafter, kan den franska vänsters seger förhoppningsvis innebära en ljusning och ge den europeiska politiken en ny balanspunkt. Förvisso kan  man uppleva tveksamhet inför vissa vallöften om skattehöjningar och sänkt pensionsålder.

Hollande är dock ingen radikal, snarare en socialdemokratisk pragmatiker och är tydligt tillväxtorienterad. Han blir den andra socialistiska presidenten som Frankrike haft sedan Charles de Gaulle skapade den femte republiken 1958.

Den förste socialisten var som bekant François Mitterrand (vald 1981) och sammantaget gjorde ju han knappast dåligt ifrån sig. Efter den store de Gaulles dagar har nog faktiskt ingen annan varit bättre. Frankrike var ett modernare land och EU stod väsentligt mycket starkare när sedan de konservativa med Jacques Chirac återtog presidentpalatset 1995.

François Hollande är en historiskt medveten person och har försökt framställa sig som en statsman i Mitterrands anda. Vi får se hur han förmår att axla den tunga manteln. Men så här på valnatten kan vi väl unna oss att känna en smula tillförsikt ändå. Vive la République!

(Jag återkommer snart med en krönika i Sydöstran om det franska valet och arvet efter Mitterrand.)