Genom grottan av löv
ser jag de första stänken på havet.
Syrligt är kartet jag klöv, 
borta är fåglarna,
borta är båtarna,
och jag hör mig mumla nej,
du bryr dig inte mer om mig
än om denna våta, förbibrummade humla.

Hösthumla, Beppe Wolgers (1957).