Solna, mitt i smeten, där har jag precis slagit mig ner för tillfället. Det är slående likt senmodernismens Malmö. Klungorna av höghus har samma opersonliga och något kyliga atmosfär, att vandra i det stora köpcentrumet är som att besöka Mobilia. Märklig upplevelse.

Men mest fascinerande är utsmyckningen av Solna centrums T-banestation. Ett totalkonstverk med glesbygdstema signerat Karl-Olov Björk och Anders Åberg. Gestaltningen är lätt naivistisk och småproggig i lysande rött och skogsmullegrönt, det är som att stiga rakt in i ett väldigt, tecknat uppslag av Kamratposten från mitten av 70-talet.

Jag står på perrongen, väntar på vagnen och förnimmer en varm, skön känsla av barndom, Beppe – och Jämtland faktiskt. Man får liksom lust att kramas lite. Jo, jag tror att jag kommer gilla Solna ändå.