En hjälte har han kallats, Jan Åke Jonsson. Den timide VD:n för Saab Automobile. Men bakom den korrekta kostymen dolde sig en stålman med järnvilja, som mot alla odds och med bistånd från Saabentusiaster klotet runt räddade den dödsdömda biltillverkaren i Trollhättan undan GM:s klor.
Så kan man en smula romantiskt tolka det. Om man vill. SvD-reportern Jonas Fröberg gör i sin bok Kampen om Saab (ICA Bokförlag) ett styvt jobb med att reda ut alla rävaktiga turer som föregick den häpnadsväckande affären, vilken gjorde att Saab kunde rulla vidare i ny regi när GM hamnat på ruinens brant. Fröberg skriver på rapp och effektiv journalistprosa, upplägget påminner om en deckare.
Men gåtan kvarstår. Hur ska Saab överleva?
Nyktert sett måste det vara världens kanske mest hopplösa bilföretag. Saab har, frånsett några enstaka vinstår, aldrig varit lönsamt. Ständiga ägarsubventioner från först Wallenbergkoncernen och sedan amerikanska GM har krävts för att hålla produktionen igång.
Nu har en ekonomiskt förlusttyngd holländsk pyttetillverkare, Spyker, tagit över ruljansen med den karismatiske Victor Muller i spetsen. En man vars handel och vandel påminner om näringslivsskojaren Reefat El-Sayed. Dessutom uppbackad av en rysk affärsman – Vladimir Antonov – som inte framstår som helt rumsren han heller.
Och i potten ligger fyra miljarder kronor, som Europeiska investeringsbanken lånat ut till Saab. Pengar som svenska regeringen garanterat för att slippa en politiskt besvärande industrikonkurs under ett valår. Samma pengar som Victor Muller genom fiffigt tricksande använde för att hålla Spyker kvar på vägen!
Nog hade Jan Åke Jonsson ädla motiv och ett uppriktigt engagemang. Men om han är en hjälte, framstår han snarare som en tragisk sådan. Offer för ett spel med höga och tveksamma insatser. Måhända hade det ändå varit bäst med en ordnad avveckling för Saab, som GM ursprungligen planerade.
Jonas Fröbergs avslutande konklusion är att dagens Saab måste börja sälja bilar och det snabbt. Det låter som en cliffhanger. Jag hoppas att Fröberg skriver en uppföljare om något år. Men jag tror dessvärre inte den historien kommer att bli särskilt vacker.
Hej Christian,
Tack för en välskriven blogg med genomtänkta betraktelser. Saab Automobile har, som du skriver, ett antal utmaningar att hantera framöver. Den viktigaste är att få fart på försäljningen. I september sålde Saab närmare 5000 bilar, vilket är ungefär vad som är nödvändigt för att gå runt enligt affärsplanen. Ett argument mot Saab som ibland framförs är att det inte skulle vara möjligt att kommersiellt bedriva massproduktion av personbilar med så små volymer som Saab gör. Jaguar tillverkar bilar i ungefär samma volymer och börjar finansiellt komma på rätt köl efter ganska stora förluster 2008. Saab har uppenbarligen stora utmaningar, men jag anser att de har goda chanser att klara sig. Självklart ska vi kritiskt granska varifrån pengar som investeras i vår närhet kommer. Det är nog mest ödets nyck att Muller och Antonov tack vara finanskrisen kunde ta kontroll över Saab med ganska lite pengar investerade. Jag tycker att vi ska ha tålamod och inte döma ut Saab i förväg. Nästa år kommer två nya modeller som i mycket högre grad är avpassade för den svenska marknaden än 9-5 sedan. Jag tror att de med minst 70% sannolikhet finns kvar om fem år. Saab lyfter nu!
Intressant kommentar, tack! Det vore roligt om du får rätt.