Näringslivsprofilen och tidigare Volvokejsaren PG Gyllenhammar breder ut sig med diverse synpunkter i dagens DN. Angående Folkpartiet avger han följande omdöme: 

”Det är numera bara glimtvis liberalt.” 

Aj, det svider nog i skinnet på Jan Björklund & Co.
Om de bryr sig… 

Fast Gyllenhammar har ändå gjort en kortare sejour i Folkpartiets partistyrelse, där han satt mellan våren 1982 och hösten 1984.Han deltog även med liv och lust i Folkpartiets haverikommission efter katastrofvalet ’82 och var drivande för att avsätta Ola Ullsten som partiledare. 

Måhända är det åter påkallat för den liberala haverikommissionen att sammanträda?

Dock är det osäkert om PG vore särskilt lämpad att ingå igen. I biografin Gyllenhammar (1988) skriver levnadstecknarna Henric Borgström och Martin Haag: 

”För många av ledamöterna i haverikommissionen var det svårt att få grepp om Gyllenhammars politiska filosofi. Han var mindre intresserad av olika konkreta politiska förslag, t ex på skatteområdet. ”

Författarna var heller inte imponerade av Gyllenhammars politiska talekonst: 

”Ibland är formuleringarna så allmänna att de gränsar till floskler.
– Samförstånd kommer ur styrka, inte ur uppgivenhet, är ett exempel.” 

I sin egen bok Fortsättning följer (2000) medgav Gyllenhammar att han under denna period övervägde om Folkpartiet inte kunde bli en personlig plattform till statsministerposten: 

”Ett partiledarskap, med allt vad detta skulle innebära, utgjorde en viss lockelse för mig. Jag var övertygad om att Folkpartiet skulle ha stora chanser att bli ett stort parti och därmed senare bilda regering. Vid vårt familjerådslag var hela familjen emot idén… Jag tackade nej till att kandidera.”

PG förefaller ha en klok familj.