Medeltiden är en underskattad epok. Den var betydligt ljusare än sitt rykte, åtminstone vädermässigt. På den tiden kunde folk nämligen njuta av ett behagligt medelhavsklimat i Sverige.

Tyvärr höll de soliga dagarna inte i sig. Temperaturen föll. Norden blev ett kallt, grått och ogästvänligt ställe. Vår företagsamma förfäder tvingades bland annat upphöra med att kolonisera Grönland, som innan hade gjort skäl för sitt namn. 

Men numera verkar trenden peka på att klimatet börjar repa sig igen. Lite oroande är dock att uppvärmningen avstannat de senaste tio åren. Det är kanske bara en tillfällig svacka. Annars får vi väl se en comeback för samma miljöalarmister som på 70-talet utlovade att en ny istid väntade runt hörnet. Jag minns själv med rysningar deras skräckscenarier om att jordklotet snart hotade att förvandlas till en enda jättelik snöboll. Brrr… 

Låt oss hoppas på det bästa. Den långsiktiga utvecklingen bär måhända ändå på löftet om en återgång till den sköna medeltidens högtryck. Om vi tittar på vår grannplanet Mars tycks ju temperaturen vara på gång att stiga även där. Det är sommar i solsystemet. Härligt! 

Fast vad är det för koppel av bittert kylslagna Al Gore-fans som samlats i Köpenhamn just nu? Tänker de verkligen försöka sabotera utsikterna till ett vackare väder?

Tja, det finns alltid surpuppor som aldrig blir riktigt nöjda med någonting.