Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder har en fenomenal förmåga att rekrytera folkkära svenskar till sin främlingsfientliga rörelse.

Bedriften är desto mer imponerande då dessa berömdheter samtidigt råkar ha lämnat tillvaron som vi känner den. SD besitter en unik konkurrensfördel i förhållande till alla andra partier: livliga kontakter med världen på andra sidan graven. 

Förra året meddelande exempelvis Björn Söder på SD:s riksårsmöte i Karlstad att tidigare statsministern Per Albin Hansson (S) överlåtit sin folkhemsvision i Sverigedemokraternas händer. Snacka kioskvältare. 

Björn Söder förklarade vid samma tillfälle att författarinnan Selma Lagerlöf nu blivit Sverigedemokrat på grund av hennes ”betoning av hembygden och den folkliga kulturen”. Även det måste betecknas som en sensationell ideologisk omsvängning. 

Senast Selma Lagerlöf hörde talas om sig politiskt, var hon nämligen en aktiv liberal som bland annat tog initiativ till Folkpartiets bildande 1934 och förespråkade ett europeiskt statsförbund liknande våra dagars EU. 

Andeskådaren Björn Söder fortsätter att leverera avlidna svenska ikoner till partiet även i år. Vid SD:s landsdagar i skånska Ljungbyhed lät han förklara att Astrid Lindgren anslutit sig, rapporterar Sydsvenskan (17/10). 

Enligt Söder har den världsberömda barnboksförfattarinnan idag ett Sverigedemokratiskt synsätt, eftersom hon har ”ett stort hjärta och var samhällsintresserad”. 

Detta stora hjärta hos Astrid Lindgren rymmer dock inte utsatta unga människor med rötter i andra kulturer. Om vi ska tro hennes talesman Björn Söder ifrågasätter hon tvärtom skarpt utvecklingen:

”När invandrarungdomar som, till skillnad från Emil i Lönnebergas små hyss, kastar sten på brandkår och polisen för nöjes skull och bränner byggnader och bilar i förorterna? Hon hade säkerligen ställt sig frågan: Hur kunde det gå så här fel?”

Vidare fick SD:s ombud veta att Bröderna Lejonhjärta egentligen är skriven som en allegori över den kamp som Sverigedemokraterna bedriver. Partiet ”står upp mot orättvisor och förtryck” på samma sätt som Skorpan och Jonatan Lejonhjärta. 

Vi får väl då rimligtvis förmoda att den grymme Tengil som ockuperat Törnrosdalen är en symbol för alla invandrare och flyktingar, vilka härtagit vårt blågula fosterland. Och vad ska då göras åt dessa oönskade människor? Kasta dem åt Katla?

Denna ondskefulla SD-tolkning av Astrid Lindgrens mest älskade verk vinner knappast några nya anhängare åt partiet. Snarare är det en litterär våldtäkt som väcker instinktiva känslor av vämjelse och tydligt visar vilka skamlösa politiska charlataner som Sverigedemokraterna består av.  

Om Björn Söder avser att värva historiska svenskar till sitt medlemsregister även framöver, tycker jag att han ska ta personer som bättre passar in i partiets ideologiska fålla. Som Fredrik Böök, Sven Hedin och Per Engdahl.