Visst högg Göran Persson rejält i sten när han utsåg Laila Freivalds till utrikesminister.

Om det råder ingen tvekan efter den monumentala inkompetens Freivalds demonstrerat i samband med tsunamikatastrofen och hanteringen av striden kring Muhammedkarikatyrerna.

Att hon dessutom har en utstrålning i klass med isdrottningen Jadis i Narnia gjorde knappast heller hennes politiska situation lättare. Men vem är jag att kritisera Perssons taskiga omdöme i valet av regeringsledamöter?

Den 4 oktober 2003 hade BT en ledare med rubriken ”En löftesrik comeback” när den tidigare justitieministern Freivalds utsetts till Anna Lindhs efterträdare på UD.

Gissa vem som skrev den? Suck. Det är bara att ta ansvaret och erkänna.

Jag trodde faktiskt det skulle funka. Ett av argumenten löd: ”…som utbildad jurist har (hon) en fackkompetens och en gedigen rättspolitisk erfarenhet av EU-frågor. Det kommer väl till pass i förhandlingsspelet om EU:s nya konstitution”.

Och hur gick det sedan med den konstitutionen? (Fast det grandiosa haveriet kan vi nog inte enbart lasta Freivalds för.) Efter uselt förrättat värv kan hon i alla fall nu leva gott på sin guldkantade pension.

En vanlig klantskalle som jag får väl börja panta tomflaskor.

(Borås Tidning 2006-03-22)