Självmordsterrorn drabbade i veckan Jordaniens huvudstad Amman, blod och sönderslitna kroppar överallt. Åter ställs frågan: Kan det också hända här?

Naturligtvis. al-Qaidas attentat i London och Madrid lär oss att de muslimska fundamentalisternas våldsfanatism inte känner några gränser. Rekryteringen av nya terrorister pågår även i Europa. I storstädernas invandrartäta förorter har den havererade integrationspolitiken fött bittra känslor av socialt utanförskap, vanmakt och hopplöshet.

I denna dystra miljö riskerar unga människor att bli tacksamma offer för religiösa charlataner som predikar islamismens förryckta hatläror mot det västerländska samhället. Ett varnande tecken ger oss s-kvinnornas muslimska ordförande Nalin Pekgul, som meddelar att hon ser sig tvingad att lämna Stockholmsförorten Tensta. Pekgul har bott där sedan hon kom till Sverige 1980.

Men nu är hon orolig över att hennes barn skall fara illa av den växande otrygghet och spirande religiösa extremism som bitit sig fast i bostadsområdet.

”Jag tycker inte om när min son kommer hem och säger mamma, vi muslimer ljuger inte, men det gör de kristna för de har inte Gud. Det där har han inte fått från oss. Vi hade inte räknat med den här religiösa fundamentalismen”, sade Pekgul i SR:s Studio Ett i torsdags.

Fast helt överraskad borde Pekgul ändå inte vara. Förra året förklarade hon i LO-tidningen Alla att hennes egna tankar länge vandrade väldigt långt från den fredliga, socialdemokratiska reformismens banor. 

Men 1987 bestämde hon sig:

”Jag gav upp planerna på att bli självmordsbombare. Det var inget lätt beslut”.

(Borås Tidning 2005-11-12)